Idrottslektioner i ”Afrikas pärla”

Vad skulle du förvänta dig för undervisning om du flyttade till en mindre stad i Uganda och började arbeta som idrottslärare?

Att det finns materiella skillnader kan man anta och att barnen och lärarna arbetar under andra (sämre?) förhållanden än hemma i Sverige. Finns det idrottsmaterial så som koner och lekband? Gräsyta? Hur ser innehållet ut? Hur ser kursplanen ut? Vilken status har ämnet?

Jag hade otroligt många frågor innan jag kom till min nya skola i västra Uganda. Här skulle jag arbeta med bland annat Idrott och hälsa under höstterminen 2017. Idag, bara en vecka innan jag åker hem, försöker jag sammanfatta, jämföra och reflektera. Det är svårt begränsa sig till ett blogginlägg. Det skulle behövas en hel avhandling för att kunna beskriva skolsystem, lärare, elever, lektioner och upplevelser för att kunna ge er en fullständig bild. Men jag ska försöka göra mitt bästa.

Leken ”Trasan och hinken” – en stor succé!

 

“Den sämsta idrottslektionen jag någonsin haft!”

Mina ord till en kollega efter min första idrottslektion på skolan

Min första idrottslektion här i Uganda blev inte riktigt som jag tänkt mig. Utan att egentligen haft en aning om vad jag kunde förvänta mig så hade jag förberett ett par enkla lekar som säkra kort för en bra start på terminen.

Efter att min motorcykeltaxi ”råkat” bli 30 minuter sen så var jag nervös och stressad redan när jag dök upp på skolan. Jag bad om ursäkt och började plocka fram de åtta koner jag tagit med hemifrån och mina egentillverkade lekband. Skönt ändå att jag har lekar som jag vet alltid fungerar och att det bara kommer vara 30 elever, hur annorlunda kan det bli? tänkte jag.

Lärarna ropade ut eleverna och ut strömmar 120 elever som förväntansfullt hoppar runt för att ha lektion. Jag tittar på de minsta eleverna och de ser inte ut att vara mer än 3 år gamla. De äldsta är längre och större än mig själv. Panik! Jag tittar nervöst mot mina kollegor som bara gör tummen upp mot mig och nickar med ett glatt leende på läpparna.

Lektionen börjar. Jag förklarar den första aktiviteten, frågar om alla förstår (jag vet, inte speciellt pedagogiskt) varpå alla unisont säger ”Yes, teacher!”. Leken startar med att över hälften av eleverna springer runt som yra höns och alla rör sig endast kring en liten yta i mitten. Ungefär som när man ser en fotbollsmatch med 6-åringar, alla springer på samma yta.

Jag stannar upp lektionen igen och samlar alla. Att samlas tar 15 minuter och nu är det 20 minuter kvar på lektionen. Det är fruktansvärt varmt och jag svettas kopiöst av värmen (och förmodligen även av stressen). Jag förklarar och visar en gång till hur leken går till. Jag använder de elever som verkade förstå som hjälp för att visa hur det går till. Jag använder så många verktyg jag kan ur min verktygslåda. Så här överpedagogisk är jag inte ens med mina ”ettor” hemma i Sverige.

– ”Yes, teacher!”

När vi nu startade leken igen hade jag förhoppningar om att det skulle gå bättre. Efter en minut ligger 30 förskolebarn översprungna i en hög i mitten av planen. De äldre har tröttnat och satt sig vid sidan av och resten springer runt och jagar varandra. Jag sliter mitt hår och undrar om det är mission impossible. Efter lektionen sa min kollega kort:

– ”Different, ha?”

Jag: ”The worst lesson I have ever had!”

Nedslagen efter min första dag åkte jag hem och filade på nästa dags lektioner. Mer struktur, mindre grupp, enkla instruktioner och översättningshjälp av eleverna till det lokala språket. Det fungerade! Efter visuella instruktioner, upprepning, tålamod och språkhjälp fick vi det att fungera hyfsat bra. Du lever och lär 🙂

”Det är som att vara nyexaminerad igen”

Förklarade jag för en vän när jag gjort om min lektionsplanering för tredje gången

När jag står i mina joggingskor och idrottskläder i min idrottshall i Stuvsta känner jag mig trygg i min miljö, med mina elever och i min roll. Jag kan hantera många utmaningar med de verktyg jag fått med mig genom utbildning, kollegor och erfarenhet. Tänk vad allt kan förändras bara av att man byter miljö. Nya elever, ny roll (?) och ny miljö – fungerar mina verktyg även här?

Min första lektion i Uganda vittnar om att jag saknade kunskaper om eleverna, undervisningen, miljön och kulturen. Jag tog helt enkelt för givet att mina verktyg skulle fungera på samma sätt i Uganda som i Sverige. Och jag som inbillat mig att det var jag som skulle lära ut mina metoder till lärarna. I själva verket blev jag totalt omkullkastad och fick börja om från ruta ett.

Det var otroligt svårt, nyttigt och utvecklande. Nya förutsättningar men samma verktyg som tidigare. Hur gör jag nu? De lektionsplaneringar jag skapat här har förmodligen tagit lika lång tid som de första jag skapade när jag var nyexaminerad lärare. Jag tampades med olika frågor: Hur sätter jag tydliga strukturer som de känner till och kan förstå? Hur tar jag hänsyn till elevernas bakgrund? Hur får jag vissa elever att förstå att de inte blir slagna om de svarar fel (det är olagligt i Uganda men förekommer i vissa familjer)? Vad är fusk och hur påverkar det lektionen? Hur arbetar man i par eller i grupp?

Lektionsplaneringarna jag skapat har utan tvekan tagit lika lång tid som mina första planeringar som nyexaminerad lärare. Vända och vrida. Knöggla ihop och kasta. Knöggla upp igen och förändra. Det tog ett par veckor men när vi tillsammans fick de flesta bitar på plats och så började lektionerna få flyt på riktigt!

”P.E – It´s time for lesson! P.E – It´s time for lesson!”

Sjungande och dansande rör sig lågstadiet från klassrummet till lektionen

Vilken pepp!

Nog för att jag haft klasser som haft en otrolig energi och pepp men de här klasserna slår nästan allt jag tidigare varit med om. De sjunger och dansar varje gång de ska ha idrott och hälsa! Rörelseglädje deluxe!

Fallskärmen blev ett färgglatt inslag – här är ”Karusellen”.

 

Många saker i svensk idrottsundervisning tar man för givet. Stå i led, förstå vad man använder koner till, samarbeta med andra, vänta på sin tur, våga ställa frågor, fuska inte (oj vad jag har fått arbeta med fusket;)). Jag var tvungen att arbeta in alla dessa oskrivna regler och strukturer innan jag kunde börja med själva lektionerna. Men när allt detta är på plats och lektionen börjar flyta så är energin ofantligt hög! Eleverna är så överpeppade att det gjorde ont i hjärtat att stoppa lektionerna.

Det gör även ont i hjärtat att nu behöva lämna mina fantastiska kollegor och mina elever som letat sig in i mitt hjärta för alltid. Jag är tacksam över att ha fått vara en liten, liten del av deras liv och jag är tacksam över hur den tiden utvecklat mig både som lärare och människa.

/Robert Nygren

 


Inprint, Inprint where ever you are….in Huddinge.

Vi sedan ht-17 fått nya program i våra datorer så vill jag passa på att slå ett slag för dessa fantastiska program! Nu har vi alla tillgång till bild/symbolstöds program som kan underlätta i alla verksamheter i att tydliggöra för elever i behov av visuella anpassningar.

Med de anpassningar och bildstöd som kan tillverkas i dessa program kan elever bli mer självständiga och delaktiga i undervisningen. Att vi fått dessa program ger oss en fantastisk möjlighet att skapa likvärdighet och kontinuitet i bildstöd till alla elever i hela Huddinge kommun! Här kommer lite kort om vad man kan göra och hur man kan komma igång använda dem främst med programmet Inprint3:

InPrint: Här skapar du bildstödsmaterial som t.ex. pekkartor, arbetsblad, arbetsordningar, sociala berättelser, spel, symbolstödda sångtexter osv. Arbetsmaterialet går lätt att komplettera med egna bilder, foton eller från andra bildbaser såsom ritade tecken, pictogram och bilss.

Några tips för att komma igång med programmet inPrint3:

  • Öppna programmet i startmenyn (Widgit-inPrint) och du hittar till
    vänster support och handledning inPrint 3.
  • Behöver du tips och inspiration kolla under resursmaterial där finns många idéer både på engelska och på svenska.
  • Du kan skriva ut färdigt resursmaterial men samma mallar ligger under mallar där du lätt kan skapa eget och göra anpassningar till det du vill träna med dina elever.
  • Ha en workshop tillsammans med kollegor där ni kan dela tankar och idéer. Välj ett material du/ni vill göra, sitt tillsammans och skapa i programmen.

 

SymWriter: Här skriver eleverna i ett ordbehandlingsprogram med stöd av symboler. Eleverna får även hjälp med stavning, ljudning och kan få sin text uppläst. SymWriter- skrivmiljöer skriver eleven genom att trycka på ord/symboler från skapade skrivtavlor. Skrivmiljöer är bra för elever som behöver extra stöd i sitt skrivande.

Att skapa material med bildstöd i inPrint är fantastiskt kul. Det går snabbt, blir snyggt och kan bli det nödvändiga stödet för att våra elever ska kunna kommunicera, förstå och vara delaktiga i sin undervisning.

God Jul och Gott nytt år önskar en Inprintberoende kommunövergripande förstelärare för grundsärskolan.

/Åsa Damberg


Stora klasser- hur hinner man med?

Med denna enorma inflyttning som sker i Huddinge har skolorna blivit överfulla, i alla fall i de centrala delarna där jag arbetar. Från när jag började arbeta som lärare, för nästan 20 år sedan, har klasstorlekarna ökat från ca 25 till över 30 elever. Själv har jag i nuläget 32 elever i en årskurs fyra.

Elever är olika och har skiftande behov, och att känna sig sedd har vi alla behov av. Men hur hinner man med att ge alla elever vad de behöver, att ha tid att lyssna, hjälpa till att lösa konflikter och allt annat som eleverna har behov av? Med den traditionella undervisningen är det näst intill omöjligt.

Vi måste se över vårt arbetssätt och utforma undervisningen så att den blir så bred som möjligt för att passa alla elever vi har i klassrummet. Vi måste också få alla elever aktiva och delaktiga i sitt eget lärande, så de vet vad de kan och vart de är på väg. Dessutom ska vi bedöma elevernas kunskaper och sätta rättssäkra betyg från åk 6. Inte lätt att hinna notera elevernas kunskapsutveckling när klasserna är så stora. Så hur gör vi?

Kooperativt lärande

För snart två år sedan gick jag en workshop i kooperativt lärande och blev helt frälst. Här fanns en metod med olika strukturer och ett förhållningssätt att hantera stora grupper för att få alla elever aktiva under lektionerna. Elever som annars sitter passiva under genomgånger och diskussioner blir med detta arbetssätt aktiva i sitt eget lärande. Aktiviteten i klassrummet ligger hos eleverna och läraren har en mer ”passiv” roll. Att få möjlighet att sätta ord på sina tankar och kunskaper gör att eleverna utvecklas på ett helt annat sätt en tidigare. Dessutom får jag som lärare möjlighet att lyssna på elevernas reflektioner till mycket större del.

Med det kooperativa arbetssättet används också eleverna som läranderesurser för varandra och lär av varandra, vilket gör att de får sätta ord på sitt eget kunnande och samtidigt lära av andra. Eleverna tränas att samarbeta med varandra och upptäcker att de finns stora vinster i att samarbetet i gruppen fungerar.

Jag tror att det kooperativa arbetssättet har kommit för att stanna, dock med viss utveckling och anpassning så klart. Att få alla elever i dessa stora klasser aktiva och ägare av sin egen kunskapsutveckling i samarbete med andra klasskompisar är det enda sättet att arbeta anser jag.

 

Lotta Kilander, Kommunövergripande förstelärare i SO


Digitalisering i slöjden – vad innebär det?

Från och med hösten 2018 kommer de tillägg som har gjorts i slöjdens kursplan börja gälla ”på riktigt”. Många kollegor har hört av sig och frågat vad det egentligen innebär.
Svår fråga tycker jag och det finns väl inte något entydigt svar. Jag måste, precis som ni, tolka läroplanen och tolkningar är, som alla vet, olika och beror till stor del på vad vi har med oss i bagaget.

Många av oss har redan börjat digitalisera delar av vår undervisning, framför allt när det gäller loggböckerna och inspirationsökning. Frågan är om detta räcker?

Mitt spontana svar på detta är nej, det räcker inte. Om man läser Skolverkets reviderade kommentarsmaterial till kursplanen i slöjd som publicerades i början av oktober, står det tydligt att bara digitalisering av loggböcker inte är tillräckligt.

Till exempel står det på sidorna 9 och 10 under rubriken Material:

I årskurserna 4–9 är materialens kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material ett område undervisningen ska behandla.//…// Eleverna, i årskurs 4–9, ska även arbeta med hur material kan kombineras med digital teknik. Digital teknik används i läro- och kursplaner som ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters material, redskap eller system, men kan också omfatta programvara. Digital teknik i kombination med material kan till exempel vara konduktiv tråd, dioder eller kretsar och elektronikkomponenter, medan exempelvis 3D-skrivare eller CNC-fräsar är verktyg eller redskap i slöjden.

Läser man kommentarsmaterialet blir det tydligt att vi måste ha lite mer än några iPads eller datorer i slöjden.

Som jag nämnde förut har många i kollegiet redan börjat digitalisera, men i många slöjdsalar har det av olika anledningar inte hänt så mycket. I mitt arbete som förstelärare har jag besökt många slöjdsalar.  Dessvärre är det många som inte ens har en dator eller projektor i klassrummet, eller skrivare, medan andra har 1-till-1 iPad, Smartboard, skrivare och 3D- skrivare.

Ojämlikheterna är stora och min förhoppning är att dessa ojämlikheter kommer att jämnas ut en del, i och med ändringarna i läroplanen. För detta kommer det att krävas resurser, inte bara i form av digitala redskap och verktyg, men även i form av kompetensutveckling för kollegorna som behöver det.

Som en början i utvecklingsarbetet kommer jag bjuda in slöjdkollegor minst två onsdagar under våren, för att tillsammans utveckla vår digitala kompetens och bli redo inför hösten.

/Marcella Astudillo, förstelärare i slöjd

 


GSFE(GAFE) i undervisningen

Varje termin, uppmanar jag mina elever i årskurs 7 att välja en bok, författare, land, vetenskapsman, stad, etc. som de har intresse för som de sedan måste förbereda en liten uppsats och en digital presentation om. Varje presentation pågår i ca. 20 minuter.

I år, när en av eleverna skulle presentera, märkte jag konstigt nog att han hade varken ett USB-minne, egen dator eller något medel med sig, då passade jag på att fråga om han har glömt bort sitt material, då svarade han att han hade allt som han behövde med sig för presentationen.

När det var dags för presentationen, gick han upp till den allmänna datorn i klassrummet, satte sig framför den, loggade in på sitt Google-konto och surfade till Google Drive där han öppnade han sin presentationsfil och började presentera för oss hur enkelt det var att använda Googles molntjänster eftersom allt låg online bakom ett konto och man behövde varken ett minne, en egen dator eller ett annat redskap så länge man har tillgång till Internet.

Jag tycker att det här är ett exempel på hur IT spelar en stor roll i vårt personliga och professionella liv; speciellt vid undervisning. Google är en av de stora aktörerna vars produkter används flitigt vid undervisningen. Produkter som Google Drive har även underlättat gemensam undervisning för oss lärare. I denna artikel skriver jag kort om de olika Google-verktygen som jag och mina elever använder oss av dagligen i undervisningen.

Blogger

BLOGGER är ett gratis verktyg som tillhandahålls av Google för att skapa bloggar. Vi kan använda dem för att möta olika utbildningsbehov, till exempel underlätta kommunikationen med eleverna eller deras föräldrar och informera dem om framstegen i klassen. De kan också användas för att posta lektioner.

Google Earth

Google Earth är ett kraftfullare verktyg än många tror. Den kan användas för att engagera eleverna i interaktiva aktiviteter som är relevanta för olika ämnen och läromedel såsom historia, miljö eller geografi.

Google Scholar

Google Scholar är en sökmotor som gör det enkelt att söka allmänt inom vetenskaplig litteratur. Kan användas som pålitliga källor av oss lärare och av våra elever när man söker fakta istället för allmänna sökningar.

Google Documents

Google dokument är ett molnbaserat ordbehandlingsprogram, där textfilen sparas på molnet. Om en elev skriver sitt arbete i Google Dokument kan han eller hon dela dokumentet med läraren för feedback. Man kan bolla en text fram och tillbaka utan att spara.

Användare kan importera Word-filer och konvertera dem, bjuda in andra till att samarbeta med dig i ett visst dokument genom att låta dem redigera eller översätta dokumentet till ett annat språk samt skicka det dokument till andra som en bilaga.

Google Forms

Google Formulär är ett enkätverktyg där man kan skapa enkäter och formulär som kan skickas via e-post eller publiceras online. Några exempel på hjälpsamma enkäter är formativ och summativ bedömning, anmälningsformulär till föräldramöten eller utvecklingssamtal eller för undersökningar i klassrummet.

Google Hangouts

Google Hangouts är en kommunikationsplattform som har utvecklats av Google och inkluderar snabbmeddelanden, videosamtal, SMS och IP-telefoni. Fördelen med Google Hangouts är att man inte behöver installera något program för att kunna kommunicera med andra.

Team Drive

Team Drive är ett gemensamt utrymme där grupper kan lagra sina filer och garanterar då att varje medlem i gruppen har den mest uppdaterade informationen. Filer på teamenheter tillhör ett team i stället för en enskild person.

Google Drawings

Du kan skapa en ritning med Google Teckningar/Ritningar och dela den med elever samt ge dem möjligheten att redigera via egna enheter, där de kan lägga till texter, kommentarer och olika former av originalteckning.

Google Sites

Google Sites används för att skapa en egen enkel webbsida. Som lärare kan du skapa en digital portfolio för varje elev, skyddad bakom ett lösenord, som tillåter honom/henne att offentliggöra sina skapelser och presentationer på dem.

YouTube

En viktig egenskap som YouTube tillhandahåller för lärare är YouTube EDU. Denna portal ger elever och lärare tillgång till ett brett utbud av pedagogiska videor. YouTube EDU erbjuder också tillgång till tusentals videofilmer från viktiga källor för undervisningen som National Geographic, TED och PBS.

Jabbar Ziadi
Kommunövergripande förstelärare i modersmål
Jabbar.ziadi@huddinge.se


Unikum till Huddinge? Då vill jag förekomma lite, känner jag…

I ett forum för legitimerade lärare dök denna matris upp i flödet i våras.

En matris över betyg

Läraren som lagt upp den undrade: ”Vilket terminsbetyg skulle ni ge denna elev?”

Matrisen är hämtad från Unikum och ifylld enligt deras policy. Grönt betyder självklart att hela kunskapskravet är uppnått. Gult betyder, ”på väg”.
För många av oss är svaret på lärarens fråga en självklarhet, enligt matrisen ovan ska eleven ha ett C i terminsbetyg. Inga konstigheter. Men det visar sig i diskussionstråden att många lärare har ”Unikumifierats” och absolut anser att eleven ska ha ett B i betyg då man i matrisen ser att eleven är på väg mot ett A. För att inte tala om alla föräldrar. De ser ju tydligt att deras barn presterar över betyget C.

Men det är så här vi ska fylla i, enligt Unikum.

Skolverket däremot, är tydliga; så länge ett kunskapskrav inte är uppfyllt i sin helhet ska inget markeras.

Att vi lärare har egna, icke officiella system, där vi kan göra markeringar som visar att eleven är på väg är inget problem. Det kan vi behöva för att komma ihåg och ha koll på eleverna, men att gå ut med det till elever och föräldrar KAN komma att öppna upp för onödig förvirring i leden…

Och nog är det lite fascinerande allt, att ett företag (här Unikum men det finns många fler) kan/får ha ett system som går emot skolverkets riktlinjer.

Agneta Höglund, Kommunövergripande förstelärare i musik


Språkutvecklande arbetssätt, hur och varför?

Ett av Huddinge kommuns prioriterade områden är språkutveckling. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag tror även för många av er. Men hur kan man då tänka i klassrumsnära situationer när det kommer till att systematiskt arbeta språkutvecklande, inte bara i ämnet svenska utan ämnesövergripande?

När jag får en ny elevgrupp så börjar alltid arbeta med ramen och att skapa en struktur i barngruppen. Då jag tillsammans med eleverna har fått ett bra arbetsklimat samt ett öppet och positivt förhållningssätt så har vi skapat en grund att utgå ifrån. Det är först då som jag kan påbörja kvalitativ undervisning. Varför säger jag detta? Jo, för jag tänker på samma sätt när det kommer till mitt arbete med språkutveckling. Hur ska eleverna kunna ta till sig ny kunskap om de inte förstår den?

Skolverket säger:

En god läsförståelse är central för att klara sig i ett komplext samhälle. Det är också en förutsättning för att kunna värna om de demokratiska värderingar och den värdegrund som samhället bygger på. För att kunna argumentera och delta i olika beslutsprocesser krävs både förmåga att kunna uttrycka sig, få andra att lyssna och att kritiskt läsa olika texter. Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter…

Att läsa och förstå, Skolverket 2016

Så hur undervisar vi i skolan för att få goda läsare? Som undervisande pedagog bör man alltid börja med baklängesplanering på samma sätt som man gör en ram när man får en ny elevgrupp. Baklängesplaneringen implementerades i form av LPP när Lgr 11 kom och det utmanade oss pedagoger att tydliggöra vår undervisning.

Både kunskapsöversiktens titel och definition av läsförståelse gör anspråk på flera ämnesdidaktiska ställningstaganden. Det innebär att varje lärare, oavsett vilket skolämne de undervisar i, behöver ställa sig fler frågor för att göra undervisningen tydlig.

Du bör till exempel fundera över vad du ska undervisa om, varför just det innehållet, vilka texter som skall användas samt varför, vilka är mottagarna, hur ska du undervisa och vad ska din undervisning leda till?

Mottagarna, i vårt fall eleverna, har även dom frågor som vi tydligt måste kunna ge svar på. Varför ska de läsa, varför just denna text, vem lär mig, vad ska jag använda det till, hur visar jag vad jag kan och hur blir jag bedömd?

Om en lärare ofta låter sina elever besvara frågor på en läst text, kommer eleverna troligtvis att uppfatta att det är läsförståelse. Om en annan lärare låter sina elever diskutera en text och också tillämpa det lästa i en autentisk lärsituation, kommer troligtvis de eleverna att uppfatta läsförståelse på ett helt annat sätt.

Läsning= avkodning * språkförståelse

Här är det ytterst viktigt med multipikationstecknet. För att få läsflyt, innehållsförståelse och en utvecklad läsförståelse så bör du ha fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap, alfabetisk avkodning, automatiserad avkodning i samspel med ett bra ordförråd, kunskap i språkstruktur samt hörförståelse.

Detta innebär att bara för ett en elev är god avkodare så har den inte automatisk en god läsförståelse och vise versa. Detta bör vi tänka på oavsett vilket ämne vi undervisar i.

Jag tjatar alltså om den goda läsaren för det är grunden till förståelse i övriga ämnen. Kommer en elev till NO-undervisningen, slöjden eller musiken så står den garanterat inför nya ord och begrepp. Begrepp som är grundläggande för förståelsen av det undervisande ämnets innehåll. Att då arbeta oavsett ämne med reciprok undervisning ger eleverna bättre förutsättning för förståelse.

Barbro Westlund har pratat mycket om denna undervisningsmetod och även Marie Trapp som presenterade läsfixarna genom En läsande klass. Arbetsmetoden utgår i princip från fyra moment:

1) förutspå
2) reda ut oklarheter
3) ställa frågor
4) sammanfatta

Momenten används alltså med fördel oavsett text och ämne. En annan metod är cirkelmodellen, som även det är ett praktiskt stöd i elevernas läs- och skrivförståelse. Här visar man eleverna olika strategier för hur man gör om man inte förstår ord, begrepp eller textinnehåll. Det blir lättare att få med sig ALLA elever om de är ordentligt förberedda. Arbetssättet tränar eleverna i att läsa, lyssna samt hitta och tolka ny information och slutligen kunna sammanfatta.

Cirkelmodellen i sin tur bygger på följande moment:
1) Bygga upp kunskap om ämnesområdet
2) Studera texter inom genren för att få förebilder
3) Skriva en gemensam text
4) Skriva en individuell text

Man bör alltså arbeta systematiskt med text, ord och begrepp oavsett vilket ämne man undervisar i. Ramen som jag pratade om tidigare, i språkundervisningen LPP kan i detta fall bli en bra ram för oss som undervisande lärare. På så vis tydliggör jag min undervisning, inte bara för elever och kollegor, men framförallt för mig själv.

Ovan nämnde jag två olika arbetsmetoder men jag är nyfiken på hur NI arbetar språkutvecklande! Detta skulle jag gärna ta del av så att jag kan sprida fler goda exempel och därmed tillsammans med er arbeta för en likvärdig skola här i vår fantastiska kommun.

Kontakta då gärna mig så kommer jag i egenskap av KÖF på studiebesök till just er skola.

Vid tangenterna
Amanda Carnlöf, kommunövergripande förstelärare i svenska

 


Stress

Det har länge pratats om stress i samhället, många känner stress både i privatlivet och i arbetslivet. Jag var nyligen hos en fysioterapeut pga en krånglande höft. Vi pratade lite om vad hens kunder söker för och då sa hen att uppskattningsvis 90 % av besöken handlade om stressrelaterade orsaker. De stressrelaterade orsakerna hade börjat för ca 10 år sedan och sedan dess bara ökat i omfattning.

En av mina barns närmaste vänner var 16 år då hen gick in i väggen pga stress. Hen var högpresterande och gick på ett gymnasium med hög intagningspoäng samtidigt som hen elitsatsade inom sin idrott. Hen blev sjukskriven under en period, men lyckades senare slutföra gymnasiet samtidigt som elitsatsningen ledde till stora framgångar. Men hen är fortfarande idag, många år senare, mycket känslig för stress.

”Att uppleva stress är en del av livet – alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada.” 

Skolinspektionen gav 2015 ut en rapport där man granskat 25 kommunala och fristående grundskolor. Syftet med granskningen var att undersöka elevhälsans arbete i grundskolans årskurser 6-9.

Skolinspektionen kom fram till att ”stress” är det svarsalternativ i elevenkäten som flest elever uppger som orsak till att de upplevt oro eller mått dåligt, 38 % av de tillfrågade eleverna hade under en eller flera perioder det senaste året upplevt stress som gett en negativ känsla. Orsaken till känslan av stress handlade om att eleverna kände en oro över att inte klara proven i skolan, över att inte nå upp till lärarnas krav, inte leva upp till föräldrarnas förväntningar samt även en oro och stress inför framtiden.

”Det skapar stress om man har inte har en kompis eller är mobbad. Det är bland det svåraste en ung människa kan vara utsatt för.”//”Barn som har en neuropsykiatrisk funktionsvariation kan ha lätt för att bli stressade, eller ha lätt att hamna i situationer som är stressande.”

Många pedagoger känner också en stress i skolan och orsakerna till det kan vara många, bl.a. dokumentation, krav på att alla elever ska nå kunskapskraven, krav från föräldrar, media som visar en ”bild” av skolan, förväntningar på att skolan ska lösa ”alla” problem osv.

Skolan, i form av lärares förväntningar och krav, föräldrars förväntningar på barnens resultat i skolan och framtiden beroende på hur betygen blir är stressfaktorer för många elever. Vi i skolan måste bli bättre på att uppfatta de signaler som eleverna skickar ut på att de mår dåligt pga. upplevd stress och vi måste ta det på största allvar eftersom det i förlängningen kan medföra risk för psykisk ohälsa.

Hur ska vi lösa stressen i skolan? Jag har ingen universallösning på det men jag tror att en viktig del är att lyssna till eleverna och till pedagogerna, ta deras upplevelse på allvar och försöka hitta lösningar på det som skapar stress. En annan viktig del är att se till att lärmiljön är så strukturerad och förutsägbar som möjligt. Detta är viktigt för alla elever men extra viktigt för elever med NPF.

Skolan är en stor del av barn och ungdomars liv så vi i skolan måste göra tiden i skolan så KASAM som möjligt.

/Anna Bergklint, KÖF specialpedagogik


Viktigt på riktigt!

Hmm kanske bäst att börja med en presentation…

Hej!

Jag heter Linnéa Petersson och är ny KÖF i det fantastiska ämnet hem- och konsumentkunskap. Ämnet som ger våra elever kunskaper för att hantera vuxenlivet. Hkk har mycket innehåll och inbjuder till ämnesövergripande arbete. Bättre kan det inte bli.

Det satsas mycket på entreprenöriellt lärande i dagens skolor och jag har turen att arbeta på Östra grundskolan där årskurs 9 startar egna företag som de driver under läsåret.

Där hakar vi i hkk på och undervisar om hur de bör bemöta eventuella kunder, hur de med kända reklamknep kan marknadsföra sina företag, vilka skyldigheter de har mot sina kunder och vad ett avtal innebär etc.

Är det okej att säga vad som helst för att få sälja? Vad menas med reklamation? Vad betyder finstilt?

Det är viktiga saker, som de inte bara har nytta av när de driver sina företag. I dagens samhälle där vi kan konsumera utan att ha pengar och program som Lyxfällan sänds på bästa sändningstid, då är kunskaper om ekonomi och konsumenträtt viktigare än någonsin. De behöver förstå vad som händer när de skriver på ett kontrakt. De behöver veta vad ränta är och de ska, i framtiden, kunna sitta på ett bankmöte och förstå vad orden betyder. Ingen ska flytta hemifrån utan ha kunskap om vilka försäkringar de kan behöva.

När en klass hade en uppgift, där de skulle räkna ut räntan på ett lån, var det en elev som irriterat tittade på mig och utbrast:

– Linnéa, det här är faktiskt matte!

Ja precis! Matematik i verkligheten. Viktigt på riktigt!

Men entreprenöriellt lärande innebär inte att alla måste starta företag. Går du in på skolverkets hemsida så hittar du följande text om entreprenörskap i skolan.

Entreprenörskap i skolan handlar om att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling. Skolan ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar företagande och innovationstänkande.” (Skolverket.se)

I hkk är den praktiska delen, när eleverna får laga mat, ett forum där de övar entreprenörskap med vanligtvis stor entusiasm. De får utifrån råvaror skapa en måltid som de själva kan anpassa efter eget smak och tycke. Eleverna tycker att det är roligt när de får prova nya rätter och det blir en utmaning när de får ändra recept t.ex. för att göra en måltid mer hälsosam eller miljövänlig. Det är verkligen att omsätta nya idéer i handling.

I början när jag skulle arbeta med entreprenörskap i min undervisning såg jag det som att jag skulle införa något nytt, men ju mer jag kom in i det desto tydligt blev det att det mer handlade om att förtydliga det jag redan gjorde. Då inte bara för mina elever utan även för mig själv.

Mitt råd är att våga prova och går det inte som du tänkt dig, prova igen. Och ha roligt!

På återseende
/Linnéa


Släpp in världen i klassrummet!

En internationaliserad värld

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 kan man i det allra första stycket läsa att ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Eftersom det står i det fösta stycket borde det väl vara ganska viktigt? Läser man vidare står det ”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald” och ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser”.

Att vi lever i en internationaliserad värld vet alla om, speciellt vi som arbetar inom skolan. Vi vet att vi måste göra våra elever medvetna om att det inte räcker med att ha kunskaper om Sverige och om vårt lands kultur, språk, vanor, traditioner, företag o.s.v. Vi måste undervisa våra elever om de mänskliga rättigheterna och göra dem till medvetna internationella medborgare och vi måste göra det på riktigt, vi måste ha skarpa mål. Vi måste få in världen i klassrummet, både världen direkt utanför klassrumsfönstren, och världen utanför Sveriges gränser. Eftersom jag är språklärare borde detta vara ganska lätt, eller hur?
Hur kan vi då få in världen i klassrummet för engelskundervisning?

Brevvänner

Enklaste (och kanske roligaste) sättet är nog att skaffa brevvänner. När jag lät mina nya fyror skriva brev förra terminen var det flera som aldrig skrivit brev förut, varken på engelska eller på svenska. Att fundera på vad man skriver i ett brev, hur mycket man ska berätta om sig själv, att man ska börja med en hälsningsfras, avsluta på ett speciellt sätt (”Men varför ska jag skriva Hälsningar från när jag redan skrivit vad jag heter i början?”) och vilka frågor man kan ställa gjorde att det blev vilda – men intressanta – diskussioner redan innan vi ens började skriva. Att sedan få personliga svar på sina brev var som att hela klassen fick födelsedagspresenter!
Gå in på https://www.etwinning.net/sv/pub/index.htm för tips om hur man kan hitta brevvänner.

Skype in the classroom

Något annat som varit oerhört populärt är Skype in the classroom:
https://education.microsoft.com/skype-in-the-classroom/overview
Här kan man få kontakt med klasser över hela världen som vill skypa. Man bestämmer tillsammans med den andra läraren en dag och en tid och kanske också vilka typer av frågor man kan ställa, och sedan är det bara att köra. Klasserna får alltså se varandra (här behöver man en storbild, typ en smartboard) och man ska, genom att ställa ja- och nejfrågor, ta reda på var den andra klassen kommer ifrån. Ofta (men inte alltid!) har vi vunnit eftersom Sverige är ett ganska litet land.

Mystery Padlet

Om man får problem med att hitta en tid som fungerar för båda klasserna, till exempel på grund av tidsskillnaden är en kul variant att göra en padlet:
https://sv.padlet.com/
Här ställer man, tillsammans med sina elever, ja- och nejfrågor för att ta reda på var den andra klassen befinner sig. Man kan komma överens om att man får ställa max tre frågor per gång för att det inte ska bli för lätt. Här gäller det att komma på smarta frågor vilket eleverna snabbt lär sig. Är det till exempel smartast att fråga ”Do you have nice beaches?” eller ”Is your country in the Northern Hemisphere”. Första gången vi körde “Mystery Padlet” som vi kallar det fick vi frågan om Northern Hemisphere vilket lärde eleverna ett helt nytt begrepp. Jag lovar, det blir många vilda diskussioner där eleverna hänger över världskartan och försöker komma överens om hur de bästa frågorna ser ut. I flera fall har eleverna fortsatt att skriva till varandra även efter att de gissat rätt. I ett fall – när vi äntligen kommit fram till att vår ”Mystery class” kom från Tasmanien, frågade våra nya vänner om vi ville titta på och kommentera deras projekt som gick ut på att alla eleverna åkte runt och gjorde reportage om olika delar av Tasmanien. Ja, det ville mina svenska elever gärna göra!

World’s Children’s Prize

Det som de flesta av mina elever har tyckt mest om att arbeta med är World’s Children’s Prize, ett utbildningsprogram som arbetar för barns rättigheter:
http://worldschildrensprize.org/

Här har de läst om och ibland fått kontakt med elever över hela världen, många som på olika sätt har fått sina rättigheter kränkta. Mina elever har fått träffa före detta barnsoldater, barn som levt på gatan i större delen av sitt liv, barn som inte fått gå i skolan, barn som vuxit upp i krigshärjade områden. Jag är övertygad om att dessa möten – antingen de varit ”in real life” eller via tidningsurklipp – har varit minnen för livet för mina elever. Möten som har gjort att de blivit mer medvetna om hur världen ser ut och att man kan göra skillnad om man verkligen vill. Eller som en av mina elever sa i ett tal som hon höll efter att vi arbetat med World’s Children’s Prize under en period:
“I hope that all children want to make a change, because there are things in the world that need changing and it’s the responsibility of everyone – adults and children alike – to make sure this happens. Together, we have to stand up for, and help each other. It cannot be the responsibility of a single person to fix everything; we need to work together for change to happen.”
Se hela talet här!

Vissa dagar är det extra kul att vara lärare och det här var en sådan dag!

Ha en härlig höst!

Hälsningar Cissi Söderlund
Lärare i Snättringeskolan, kommunövergripande förstelärare i engelska och utbildare i World’s Children’s Prize.