Gärna programmering i skolan men inte istället för slöjd!

Hej! Jag heter Marcela och är Kommunövergripande förstelärare i Slöjd.
Jag bor i Rågsved en liten förort till Stockholm. Den ligger precis på gränsen mellan Stockholm och Huddinge. När man kommer från en förort som Rågsved blir man lite av en lokalpatriot och man följer och gläds över Rågsvedsbarn som blir stora och framgångsrika. Ett av dessa barn är Daniel Ek, Spotifys’ grundare och en av de 100 mest inflytelserika människorna i världen. Han gick i samma skola som mina barn och jag har tillbringat timmar med hans mamma och pratat ungar och hur tokig hon blev på alla sonens prylar, mest datorer och sladdar. Som ni förstår var detta länge sedan, men jag hurrar och hejar på allt vad Daniel gör och säger. Tills nu.

För några veckor sedan skrev Daniel och hans affärspartner Martin Loretzon ett öppet brev till politikerna i Sverige. Ett ganska ilsket brev där de nämner en massa punkter där Sverige brister som företagsvänligt land. Just det får man tycka vad man vill om. Det jag och många andra slöjdlärare reagerade på var att han bland annat skrev så här ”det är fortfarande obligatoriskt med slöjd i den svenska skolan, men inte med programmering”.  Som att det var något negativt, något gammalmodigt. Reaktionerna på olika slöjdforum lät inte vänta på sig. Tråkigt tycker de flesta, att han sätter ämnena mot varandra. Jag blir arg och ledsen för det betyder att de här entreprenörerna och antagligen många andra, inte har någon aning om vad slöjd är för något.

Datalogiskt tänk är enligt tidskriften Lärorik inte att lära sig koda C++, Java eller vad det nu är för språk man använder att programmera i, utan det handlar ett förhållningssätt till problemlösning. Det handlar bland annat om att lösa problem med hjälp av olika tekniker, att bryta ner problem i mindre delar, att hitta mönster och att skapa. Detta förstås med hjälp av digitala verktyg. Bortsett från det sistnämnda, vad är det som skiljer datalogisk tänkande från slöjdtänkande? Ingenting! Det är inget nytt förhållningsätt till problemlösning som många påstår, det har vi haft i slöjden hela tiden. Följer vi slöjdens läroplan kommer vi att lära våra elever de färdigheter som eftersträvas av en framtidsmänniska. Att kunna visualisera, tänka efter före, att tänka kreativ och lösa problem, att våga misslyckas, att utvärdera, mm. Listan är lång! De här är grunderna och färdigheter du behöver i alla yrken. Min man som arbetar med datorer gnäller jämt över programmerare som inte kan lösa problem. Alltså att kunna koda gör inte per automatik en bra programmerare.

Så Daniel, förminska inte mitt ämne.Gärna programmering i skolan men vill du ha riktigt vassa programmerare i framtiden borde snarare värna om mer slöjd i skolan.
/Marcela

 

 

 


Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg

intro

Hej!
Jag som skriver heter Jabbar Ziadi och är kommunövergripande förstelärare i modersmål.
Ibland vill vi ha en snabb koll på hur eleverna ligger till i olika ämnen. Vi vill ställa några frågor och får en bedömning om elevernas nivå. Vi vill kunna diskutera frågorna som har svarats fel med eleverna, för att låta eleverna lära sig från sina misstag och få en djupare förståelse om ämnet.
Formativ bedömning som allmänt anses som ett av de mest effektiva bedömningssätten, byggs på utredning. Användningen av formativ bedömning i lärandet, kommer att skapa en student-driven inlärning där lärandet är anpassat och fokuserat på varje individuell students behov. Det bästa med formative bedömning är att det finns en massa metoder och teknik som läraren kan använda i sitt klassrum. Det ger lärarna en värdefull feedback om hur de kan ändra på sitt lärosätt för att maximera inlärandet hos eleverna.

Dagens teknologi och alla de teknologiska verktyg som finns i mobiltelefoner och tablets, förbättrar den formativa bedömningen otroligt mycket. De formativa bedömningssätten som nämns nedan, kan erbjuda lite annorlunda saker och kan vara ett utmärkt sätt att lägga till lite variation till hur du utför dina online bedömningar. Alla är gratis att ladda ner.

Kahoot
Kahoot är en av de mest populära formativ bedömningsverktyg för lärarna, men är också en utmärkt möjlighet för eleverna att skapa sina egna förhör för att demonstrera hur djupt de förstår ämnet och förhöra sina klasskamrater om olika ämnen.
Flera lärare använder verktyget idag för att ge sina elever möjligheten att visa sin förståelse i undervisningen. För att komma igång, skapa ett konto på www.getkahoot.com och börja bygga era första flervalsfrågor frågesport. Man kan ange ett visst betyg för varje fråga beroende på hur kahootlång tid det tig att svara på frågan samt om svaret är rätt eller fel. Visa sedan frågorna genom exempelvis en projektor eller stor skärm för eleverna som loggar in i sin tur på www.kahoot.it och anger en PIN-kod som ni delar ut till eleverna.

 

 

Socrative
Socrative är ett annat väldigt populärt verktyg för formativ bedömning. Verktyget ger läraren möjligheten att skapa frågesport som elever sedan kan svara på direkt via sina datorer, iOS-enheter, Android-enheter eller vilken enhet som helst som har en webbläsare. Fördelen med Socrative är att elever slipper skapa ett konto. Det enda de behöver är ett ”rumsnummer” som ges av läraren som sedan ger eleverna möjligheten att delta i klassrummet.

Google formulär
Googles motsvarighet till en formativ bedömnings verktyg är Google Formulär som är en del av Google Apps for Education. Även lärare som undervisar i en skola som saknar avtal med Google har möjligheten att använda verktyget genom att skapa ett konto på Google. Alla resultat från en Google Formulär lagras i en Excel-fil. Detta är en nackdel jämfört med de andra verktygen som har en mer användarvänlig plattform för att se all resultat. Det finns vissa tillägg till Google Formulär för att kunna skapa liknande verktyg som Socrative och Kahoot. Men dessa är inte lika användarvänliga som de nämnda verktygen.

Formative
Formative är ett annat verktyg för formativ bedömning. Verktyget erbjuder lärarna en användarvänlig och enkel plattform att skapa frågesport på och samla in resultat live och samtidigt ge feedback i real-tid. Skillnaden mellan Formative och de andra verktygen är att plattformen erbjuder lärarna möjligheten att skapa frågor där elever kan svara genom att ladda upp filer som PDF, Word, Google Doc, bilder, ljudfiler bland annat. Detta ger eleverna möjligheten att förklara sina svar på ett tydligare sätt som ger läraren möjligheten att undersöka om eleven har verkligen förstått ämnet eller inte.

Jabbar Ziadi, Kommunövergripande förstelärare i modersmål.
Jabbar.ziadi@huddinge.se


Motivation, vägen till framgång

Jag heter Helena Swahn och har ett centralt uppdrag som förstelärare i moderna språk. Till vardags arbetar jag som spansk- och engelsklärare på Kvarnbergsskolan.

I egenskap av moderna språklärare önskar jag att alla drevs av den inre drivkraft jag en gång hade för att lära mig spanska. Redan som tioåring bestämde jag mig för att lära mig språket flytande, det var året då min tio år äldre bror började läsa spanska på komvux. Han höll ut en termin medan mitt intresse väcktes för alltid. Varför det blev så kan jag inte riktigt förklara, kanske hänger det ihop med att när jag väl bestämmer mig för något är jag väldigt envis?

När lärarlyftet 1 kom såg jag att Karlstads Universitet gav en kurs i språkdidaktik vid namn Motivation, mål och medel och jag kom in. Att teoretiskt få läsa om motivationsmodeller och därefter testa dem i verkligheten var otroligt roligt och givande. Sedan dess har jag ändrat en del i min undervisning. Studierna i Karlstad fick mig att på ett djupare plan förstå att elevernas motivation ofta drivs av annat än inre stimuli och att det är upp till mig att fånga detta. Ett exempel är att jag ofta använder bilder vid hörförståelseprov för att eleverna ska kunna visa vad de faktiskt förstår på en grundläggande nivå. För dem som har svårt att formulera sig skriftligt har det gjort att de klarar hörproven bättre. Undervisningen behöver inte vara rolig men den måste vara meningsfull, vilket är lättare sagt än gjort…

Efter att ha följt språkdebatten under lång tid skulle jag vilja påstå att de moderna språken är i kris i Sverige och jag får medhåll av en av de viktigaste företrädarna för lärarna. LRs ordförande Bo Jansson skrev den 17 april 2016 en artikel på DN Debatt  ”Skolans språkkris riskerar Sveriges konkurrenskraft”, där han belyser konsekvenserna av den förda skolpolitiken – där de moderna språken går att välja bort i grundskolan. Vad har då detta med motivation att göra hos eleverna? För många elever blir detta med att ämnet kan väljas bort en anledning till att prioritera ämnet minst, eller faktiskt välja bort det. Att samhället inte lyckas förmedla nöjet för individen och nyttan för landet med att lära sig fler än ett främmande språk, läs engelska, påverkar oss lärare de facto negativt: Ämnets status är låg, lönerna låga och unga människors lust att bli språklärare är nästan obefintlig. Betydligt bättre vore det då, som både Bo Jansson föreslår och som Språklärarnas Riksförbund tycker, att göra ämnet obligatoriska i grundskolan. Att ta hand om elever som inte klarar moderna språkstudierna, skiljer sig inte från övriga ämnen, det gäller att ha en god plan för stöd.

Är läget lika dyster i Huddinge? Svaret är nej, även om vi drabbas av t ex. lärarbristen. Huddinge är en kommun som vill att vi ska fortbilda oss och lära av varandra, detta budskap har jag fått vara med och sprida på de centrala konferenserna genom årens lopp.
På min skola har de moderna språken heller aldrig hamnat på undantag. Vi har både stöd och förtroende från våra chefer och vi har under många år jobbat med information till elever och föräldrar om konsekvenserna av att välja borta det moderna språket. Detta hjälper!

Men Huddinge är inte Sverige, så för att bistå landets alla moderna språklärare och våra elever skulle det gagna oss om våra skolpolitiker gör de moderna språken obligatoriska. Då får vi välbehövligt stöd för att visa för eleverna att de lär sig de moderna språken både för egen vinning och för samhällets bästa. En vinst för alla med andra ord.
/Helena Swahn

 


Kamratbedömning i Hem- och konsumentkunskap

Okej, nu ska jag skriva min första blogg. Jag heter Marianne Nederberg och har arbetat som Hem- och konsumentkunskapslärare i 30 år och det är ganska länge. Som lärare har jag arbetat på gymnasiet, hög- och mellanstadiet, vuxenutbildning och särskolan. Jag trivs väldigt bra med mitt yrkesval, jag valde rätt ämne att vara lärare i. Nu arbetar jag på Edboskolan och är kommunövergripande förste lärare i Hem- och konsumentkunskap sedan ett år tillbaka, ett roligt uppdrag eftersom vi lärare i gruppen har stor kompetens och erfarenhet som vi gärna delar med oss av.

Det känns inte som det var så länge sedan vi lärare börja prata om summativ och formativ bedömning. Jag tror att vi övningslärare tog till oss det snabbt, beroende på att vi alltid har arbetat både formativt och summativt. I Hkk ger vi varje lektion respons på den praktiska delen, det här smaka bra kanske lite mera peppar och eleverna lär sig massor på att misslyckas, jag måste vara mer noggrann med temperaturen på degvätskan så att det jäser. Vi tränar hela tiden på att bli bättre. Jag tror även att det kan vara lättare att hinna ge feedback om man har halvklass, vilket det ofta är i Hkk.
På dom centrala konferenserna har jag implementerat undervisningspacket med koppling till formativ bedömning. Vilket ledde till att jag själv tänkte, hur kan jag bli bättre på att synliggöra elevernas lärande. Dylan Wiliams fem nyckelstrategier är en av dom- Aktivera eleverna som resurser för varandras lärande. Jag bestämde mig för att eleverna får göra kamratbedömning på varandra.

Så här gick det till: Halva gruppen gjorde Piroger med köttfärsfyllning en lektion och nästa lektion gjorde andra gruppen Lasagne med köttfärssås. Momenten har eleverna tränat på lektionstid, eleverna visste även om att vi skulle göra kamratbedömning på Piroger och Lasagne. Så många elever tränade även hemma. Eleverna som gjorde bedömningen arbetade dessutom med frågor om Miljö och Livsstil. Eleverna som gjorde bedömningen fick ett protokoll att fylla i, där stod- elevens namn, kunskapskrav, och tre rubriker utifrån centralt innehåll. Planering och organisering, Tillaga och Hygien och rengöring. Eleven som gjorde bedömning fick av mig ett omdöme, det ingår i kunskapskraven.
Utvärdering: Jag visste att eleverna skulle tycka att uppgiften var givande och rolig, men jag blev förvånad att eleverna tog uppgiften på mycket stort allvar. Många elever tyckte uppgiften var så rolig att dom bestämde sig för att göra frågorna om Miljö hemma istället. De flesta gjorde mycket bra omdömen, såg vad som var bra och vad som kunde förbättras. När jag hade ett praktiskt prov en månad senare, Fiskgratäng, var eleverna bättre förbereda på vad jag tittar på vid ett praktiskt prov.

Utvärdering från några elever i 9A.:
Vi tycker att det var en kul ide att man fick bedöma sin kompis arbete. Det var väldigt lärorikt och man fick ett annat perspektiv på det hela. Man kunde lättare se sen var det är Marianne kollar på under kommande praktiska prov och man kunde även lära sig av kamraternas misstag samt det de gjorde bra. Vi tycker dock att man borde göra sådant här oftare så att inte allt hänger på en gång, då man kan ha en dålig dag ibland. // Karro, Herman, Jakob och Lollo.

/Marianne Nederberg