Motivation, vägen till framgång

Jag heter Helena Swahn och har ett centralt uppdrag som förstelärare i moderna språk. Till vardags arbetar jag som spansk- och engelsklärare på Kvarnbergsskolan.

I egenskap av moderna språklärare önskar jag att alla drevs av den inre drivkraft jag en gång hade för att lära mig spanska. Redan som tioåring bestämde jag mig för att lära mig språket flytande, det var året då min tio år äldre bror började läsa spanska på komvux. Han höll ut en termin medan mitt intresse väcktes för alltid. Varför det blev så kan jag inte riktigt förklara, kanske hänger det ihop med att när jag väl bestämmer mig för något är jag väldigt envis?

När lärarlyftet 1 kom såg jag att Karlstads Universitet gav en kurs i språkdidaktik vid namn Motivation, mål och medel och jag kom in. Att teoretiskt få läsa om motivationsmodeller och därefter testa dem i verkligheten var otroligt roligt och givande. Sedan dess har jag ändrat en del i min undervisning. Studierna i Karlstad fick mig att på ett djupare plan förstå att elevernas motivation ofta drivs av annat än inre stimuli och att det är upp till mig att fånga detta. Ett exempel är att jag ofta använder bilder vid hörförståelseprov för att eleverna ska kunna visa vad de faktiskt förstår på en grundläggande nivå. För dem som har svårt att formulera sig skriftligt har det gjort att de klarar hörproven bättre. Undervisningen behöver inte vara rolig men den måste vara meningsfull, vilket är lättare sagt än gjort…

Efter att ha följt språkdebatten under lång tid skulle jag vilja påstå att de moderna språken är i kris i Sverige och jag får medhåll av en av de viktigaste företrädarna för lärarna. LRs ordförande Bo Jansson skrev den 17 april 2016 en artikel på DN Debatt  ”Skolans språkkris riskerar Sveriges konkurrenskraft”, där han belyser konsekvenserna av den förda skolpolitiken – där de moderna språken går att välja bort i grundskolan. Vad har då detta med motivation att göra hos eleverna? För många elever blir detta med att ämnet kan väljas bort en anledning till att prioritera ämnet minst, eller faktiskt välja bort det. Att samhället inte lyckas förmedla nöjet för individen och nyttan för landet med att lära sig fler än ett främmande språk, läs engelska, påverkar oss lärare de facto negativt: Ämnets status är låg, lönerna låga och unga människors lust att bli språklärare är nästan obefintlig. Betydligt bättre vore det då, som både Bo Jansson föreslår och som Språklärarnas Riksförbund tycker, att göra ämnet obligatoriska i grundskolan. Att ta hand om elever som inte klarar moderna språkstudierna, skiljer sig inte från övriga ämnen, det gäller att ha en god plan för stöd.

Är läget lika dyster i Huddinge? Svaret är nej, även om vi drabbas av t ex. lärarbristen. Huddinge är en kommun som vill att vi ska fortbilda oss och lära av varandra, detta budskap har jag fått vara med och sprida på de centrala konferenserna genom årens lopp.
På min skola har de moderna språken heller aldrig hamnat på undantag. Vi har både stöd och förtroende från våra chefer och vi har under många år jobbat med information till elever och föräldrar om konsekvenserna av att välja borta det moderna språket. Detta hjälper!

Men Huddinge är inte Sverige, så för att bistå landets alla moderna språklärare och våra elever skulle det gagna oss om våra skolpolitiker gör de moderna språken obligatoriska. Då får vi välbehövligt stöd för att visa för eleverna att de lär sig de moderna språken både för egen vinning och för samhällets bästa. En vinst för alla med andra ord.
/Helena Swahn

 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*