Betydelsen av att integrera nyheter och källkritik i SO-undervisningen

Häromdagen såg jag och mina klasser på nyheterna och då togs det bland annat upp att det är brist på studentbostäder i storstäderna vilket leder till att fler studenter köper bostäder. Detta kan i framtiden leda till att det är klasstillhörighet som avgör om du kan studera eftersom att många behöver hjälp med att finansiera sitt boende.
Just nu läser vi samhällskunskap med fokus på det svenska välfärdssystemet, integration och segregation och jag kunde på ett snyggt sätt koppla ämnet till denna nyhet.
Detta nyhetsinslag engagerade mina elever och vi fick igång bra diskussioner i klassrummet som var direkt kopplade till verkligheten och i det här fallet till deras verklighet.

Så här blir det nästan varje gång vi tar upp aktuella nyheter det vill säga att jag nästan alltid direkt kan koppla det centrala innehållet till det som händer i vår värld. Det i sin tur bidrar till att öka förståelsen hos eleverna då det kopplat till något som är på riktigt just nu. Jag måste erkänna att det förut kunde hända att jagibland hoppade över att ta upp aktuella nyheter på grund av stressen att hinna med centrala innehållet. Idag avsätter jag ordentligt med tid till att bevaka och diskutera aktuella nyheter.

Min uppfattning är att de elever jag träffar är samhällsintresserade och vassa på att argumentera men de tar inte del av traditionell media. Enligt dem själva följer de nyheter som dyker upp i deras flöden på Facebook, Instagram eller Snapchat. Nyheter i sociala mediers flöde är ofta nischade och styrs utifrån deras egna intressen. Vilket gör att de endast tar del av vissa nyheter.

Genom att arbeta mer med nyheter kan vi hjälpa eleverna att bena ut vad som är sanning eller osanning genom att ställa de källkritiska frågorna.
Ungdomar från alla samhällsklasser besitter olika fördomar som de plockat upp från till exempel sociala medier eller hemma vid köksbordet. Att kontinuerligt integrera arbetet med aktuella nyheter i undervisningen gör att vi i det gemensamma samtalet bemöter fördomar och konspirationsteorier.

Idag inleder jag varje lektion med att till exempel se på SVT:s nyhetssammanfattning. Anledningen till att jag gör detta är att jag för några år sedan märkte att eleverna kom till skolan och hade ingen som helst aning om vad som hänt i världen. Förutom att jag på ett bra sätt kan koppla nyheterna till undervisningen så vill jag få eleverna att bli beroende av att ta del av nyheter och därmed få dem att bli ännu mer
samhällsengagerade. Om eleverna inte känner till vad som händer i världen,i Sverige eller i Huddinge blir det svårt att ta ställning i olika samhällsfrågor och demokratin kan därför komma att bli hotad.

Tack vare digitaliseringen kan vi idag välja vad vi vill titta på och läsa då utbudet av medier är oändligt. Det var ju inte speciellt länge sedan vi tittade på tv utan att ett nyhetsprogram kom in i flödet. Kan det vara så att detta bidrar till att nästa generation kommer att ta mindre del av nyheter? Med tanke på det jag upplever samt det som den senaste demokratiutredningens betänkande tar upp så är det viktigare än någonsin att vi i skolan integrerar aktuella händelser i vår undervisning.

I den senaste demokratiutredningens betänkande konstaterar man att digitaliseringen lett till att antalet informationskällor ökat och därmed behovet av att snabbt utläsa vad som är trovärdig respektive mindre trovärdig information. Det konstateras att skolan ligger efter i att undervisa om källkritik. Det tas även upp att det utökade utbudet av medier innebär att nya generationer inte kommer att konsumera samma nyhetskällor som vi idag gör. De kommer heller inte att följa nyheter på samma sätt som vi gör idag. Vad kan detta ge för konsekvenser?

Antalet så kallade “nyhetsundvikare” har ökat i Sverige och de som väljer bort traditionella nyhetsmedier har ökat från 8 till 17 procent mellan 1986 och 2013, visar en undersökning gjord av Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. Fler väljer också att läsa sådant som bekräftar deras egna åsikter vilket leder till politiska motsatsförhållanden.
Kan den utvecklingen leda till att färre i framtiden kommer att intressera sig för politik eller att färre kommer att engagera sig i politik samt att fördomarna och konspirationsteorierna förstärks?

Vi lärare gör skillnad och vi har verkligen möjligheten att motverka detta genom att överskölja våra elever med nyheter och träning i att bli källkritiska medborgare. Vi får inte välja bort nyheter för att vi blir för stressade att inte hinna med allt centralt innehåll. Det är viktigt att få eleverna att verkligen koppla det som händer i samhället till det vi arbetar med för det är då riktig och viktig kunskap uppstår och består.

Kommentera gärna hur ni arbetar med nyheter och källkritik.

Ha en fortsatt härlig termin!

/ Emma Åhnberg

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*