Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

I skollagen läser vi att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vad innebär då undervisning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Undervisningen ska intressera och inspirera eleverna, paketeras på ett sätt som lockar elever till att vilja veta mer, och samtidigt vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Det här betyder ju bl a att jag som lärare måste hålla mig ajour med forskning kopplad till undervisning. För att göra vägen till forskningsresultat kortare för oss lärare finns mycket att ta del av via skolverkets hemsida. Under rubriken ”skolutveckling” kan vi knappa oss fram till undermenyn ”Forskning”.
När jag gjorde detta för någon vecka sedan fastnade jag för artiklar som handlade om effekten av att använda sig av jämförelser, analogier som ett redskap i undervisningen. Då begrepp och modeller är väldigt centrala inom naturvetenskapen och språkutvecklande arbetssätt är på tapeten känns detta särskilt intressant.

För att lära sig innebörden av ett begrepp eller öka förståelsen för ett begrepp, så kan man jämföra detta begrepp med ett annat begrepp. På så sätt kan elevernas förståelse och kunskap för något de känner till hjälpa dem att förstå och bygga upp förståelsen för något som de inte känner till. En jämförelse kan ju innebära att man ser likheter men även att man ser skillnader och på så sätt kan kunskapen om begreppet både breddas och fördjupas. Jämförelser kan göras mellan begrepp men även mellan modeller.

I artiklar på skolverkets hemsida hänvisas till forskning gjord av en David Treagust, professor vid Curtin University i Australien. Treagust har studerat huruvida användning av analogier påverkar elevers inlärning. Den ena elevgruppen lärde sig med hjälp av en analogi. Den andra elevgruppen hade samma undervisning fast utan analogin. Det visade sig att det inte var någon skillnad på resultaten mellan grupperna. Men i intervjuer kom det fram en annan bild med större skillnader av vad eleverna visste. Förståelsen genom analogier var mycket djupare än den som normalt mäts med tester i klassrummet, berättar Treagust.

Att använda sig av jämförelser kan användas som arbetsmetod för att stärka elevers begreppsförståelse. Som lärare kan man antingen be eleverna att jämföra det aktuella begreppet med valfritt annat begrepp eller ge dem ge dem två begrepp som de ska jämföra. Vilka samband finns mellan begreppen? Vilka likheter/ skillnader ser du mellan begreppen? Båda övningarna är väldigt givande. Ännu mer givande är det för eleven om eleven själv lär sig att använda jämförelser som ett verktyg för att utveckla ny kunskap.
När jag har använt mig av detta i undervisningen har jag som lärare i början bestämt vilka begrepp/ modeller eleverna ska jämföra för att sedan mer och mer utmana dem i att själva välja vilket begrepp de vill jämföra med. Som exempel har jag gett mina elever i uppgift att jämföra fotosyntesen med en cykel och jag har gett dem i uppgift att själva jämföra fotosyntesen med något annat. Båda övningarna har gett väldigt intressanta och givande diskussioner kring begreppet fotosyntes, diskussioner elever emellan där eleverna vrider och vänder på begreppet och utmanar varandra med sina tankar. I den första uppgiften hade jag en elev i våras som lyfte den energiomvandling som sker i fotosyntesen och jämförde den med den energiomvandling som sker i en cykelgenerator.

Att använda jämförelse, analogier, som en undervisningsmetod för att stärka elevers begreppsförståelse visar sig vara framgångsrikt och dessutom bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Man måste som lärare dock alltid vara på tårna. Om elever bygger upp en modell kring ett begrepp så är ju oftast en modell en förenkling av något. En modell används för att förklara något och gör det på ett förenklat sätt. Vi får se till att hantera dessa modeller precis som naturvetenskapen i alla tider har hanterat modeller, och som vi i klassrummet hanterar modeller, med inställningen att det är ett sätt att förenkla verkligheten så att den blir mer begriplig men med vetskap om modellers fördelar och begränsningar.

När eleverna kommer upp i åldrarna så möts de i kunskapskraven för NO av förmågan att generalisera, kunna se generella drag. Eftersom det är en förmåga som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla så behöver ju vi lärare ha redskap som hjälper eleverna att utveckla den förmågan. Att generalisera skulle kunna beskrivas som att kunna överföra något till andra sammanhang. Här tänker jag också att analogier, jämförelser kan användas som en ingång mot just generaliseringar. När eleverna hittat likheter mellan begrepp så kan man som lärare ställa frågor som t ex “gäller det alltid?”, “gäller det överallt?”

Jag letar mig vidare på skolverkets skolutvecklingsportal och får syn på rubriken “Urval av vetenskapliga publikationer” och känner att det blir morgondagens läsning. Då kommer jag också titta närmare på Concept Cartoons, detta otroligt häftiga verktyg att använda sig av i NO-undervisningen för att få eleverna att sätta ord på tankar och funderingar och därigenom utmana sig själva och varandra. Undrar om man skulle kunna utgå ifrån jämförelser när man använder dessa i undervisningen, hur skulle det kunna se ut?

/KÖF:arna i NO

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*