Vi behöver mer idrott och hälsa varje dag!

Efter att Sverige fått med sig skrala resultat från ett stort mästerskap händer det att sportjournalister drar paralleller mellan Sveriges mästerskapsmisslyckande med att Sverige nästan har minst antal idrottstimmar i Europa. Det vore intressant om regeringen kunde dra samma paralleller kopplat till skolresultat eftersom tung forskning backar upp påståendet om att mer idrott i skolan ger bättre skolresultat.

Jag håller med dig helt i ditt blogginlägg, Marcella. Även om jag här tar parti för mitt ämne och (förlåt) kidnappar ditt slagord gentemot våra politiker.

– Tänk om!

Regeringen går emot Skolverkets förslag om mer Idrott och hälsa i den nya timplanen och föreslår istället mer matematik och teknik. Skolverkets ursprungliga förslag hämtar sin tyngd i forskningen som påvisar att daglig fysisk aktivitet och motorisk träning ökar andelen behöriga till gymnasiet. Regeringens ändrade förslag kommer väldigt lägligt nära nästa PISA-mätning som kommer i december där man försöker man mäta specifika förmågor inom främst naturvetenskap och matematik.

Av den anledningen är det inte svårt att förstå den makt som OECD:s PISA-mätningar har över den svenska skolan och de politiska beslut som styr densamma. Det är när PISA-resultaten presenteras som de stora politiska utspelen för den svenska skolan tar fart. ”Mindre klasser i lägre åldrar”, ”betyg i lägre åldrar”, ”högre lärarlöner” och ”mer matematik i skolan”.

Det sistnämnda är intressant. Regeringen har föreslagit att utöka timplanen för teknik och matematik. En konsekvens av PISA-undersökningarnas makt över det svenska utbildningssystemet? Det är hur som helst ett politiskt beslut som går emot Skolverket och den forskning Skolverket använder för att styrka sitt förslag.
När regeringen presenterar sitt förslag på den nya timplanen får Gustav Fridolin frågan om varför regeringen gick emot Skolverkets förslag om mer idrott och hälsa. Svaret Gustav Fridolin gav var att barn behöver mer fysisk aktivitet men att de kan göra det på rasterna istället för lärarledd fysisk aktivitet med utbildade idrottslärare.

”Mer fysisk aktivitet kan eleverna ägna sig åt på rasterna” och ”mer betygsatt Idrott och hälsa ökar inte elevernas fysiska aktivitet”

Ett uttalande som visar att man lägger över hela ansvaret för fysisk aktivitet helt på den enskilda eleven. Rör dig på rasten så mår du bättre! Sverige ligger dessutom i dagsläget lägst av alla de nordiska länderna i antalet idrottstimmar och i bottenträsket av de europeiska länderna. Skolverket föreslog fler timmar med idrott och hälsa och det finns tung forskning som stödjer förslaget.

Ur svensk forskning är Bunkeflostudien av Ingegerd Ericsson den tyngsta som visar att regelbunden fysisk aktivitet leder till ökade prestationer även i de teoretiska ämnena samt att andelen behöriga till gymnasiet ökade med 8 procent. Eleverna blev även bättre när det gällde läs- och skrivförmåga, taluppfattning, tankefärdigheter, koncentrationsförmåga och rumsuppfattning. De fick även bättre resultat på de nationella proven i svenska och matematik.

I Naperville Central Highschool i Chicago, fick man häpnadsväckande resultat av att eleverna under sju år fått elever att träna fysisk aktivitet i anslutning till engelska- eller matematiklektioner. Detta förbättrade elevernas resultat i dessa ämnen med upp till 40 procent. Detta endast med två extra lektioner med pulshöjande fysisk aktivitet per vecka.

Varför då rikta in sig mot ett ämne när du kan förbättra dig i alla ämnen samtidigt? Som elev får du dessutom andra bieffekter såsom bättre koncentrationsförmåga, bättre minne och du blir mer stresstålig om du får mer fysisk aktivitet i skolan. Behöver jag fortsätta med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, gladare och piggare elever, mindre sömnsvårigheter och ökad inlärningsförmåga?

Skulle någon koka ihop dessa positiva hälsoeffekter i ett piller så skulle man få Nobelpriset.

Frågan är dock vad som gör att dessa påvisade effekter för såväl skolresultat som inlärning inte får ett större politiskt gehör? En iver om att motbevisa oppositionspolitikerna om att man gör allt som står i sin makt för att vända på PISA-resultatet?

Vi behöver utöka timplanen för idrott och hälsa. Inte för att de nya timmarna nödvändigtvis behövs för att vi ska klara vårt uppdrag som idrottslärare utan för att eleverna ska få mer fysisk aktivitet i deras liv. De nya timmarna behöver inte ligga inom ramen för betygssättning och bedömning utan kan vara till för att eleverna varje dag ska få positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Självklart organiserat av en utbildad idrottslärare som får tid och resurser att genomföra detta.

På så sätt förbättrar vi både resultatet i den svenska skolan och vi får gladare, friskare och smartare elever!

//Robert Linder

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*