Reflektioner från central ämneskonferens i NO/TK

Huddinges centrala ämneskonferenser, som genomförs en gång per termin, ger oss ett unikt tillfälle att tillsammans med ämneskollegor diskutera vårt gemensamma läraruppdrag.

Denna gång byggde vi vidare på det språkutvecklande arbetssätt som påbörjats under tidigare centrala konferenser. Deltagarna hade i uppgift från den förra konferensen att välja och genomföra en av de modeller eller arbetssätt som vi pratade om då.

Många bra exempel lyftes i samtalsgrupperna och det var roligt att ta del av den breda kompetens som finns i kollegiet. Många hade behandlat begrepp på olika sätt och vi konstaterar åter att detta är en central del av det naturvetenskapliga kunskapsområdet.

Deltagarna fick även ytterligare ett exempel på hur vi kan jobba med de naturvetenskapliga begreppen, nämligen genom att parvis lösa korsord där den ena har de lodräta svaren och den andre de vågräta. Sedan gällde det att ge varandra ledtrådar om sina begrepp så att parkamraten kunde lösa det som fattas på sitt korsord. Många bra definitioner och förklaringar av naturvetenskapliga fenomen och begrepp hördes. Och vissa visade sig vara lite knepigare att förmedla än man kanske trott, varpå flera kreativa lösningar uppstod.

Vidare under konferensen behandlades den centrala förmågan att resonera. Vad innebär det i NO och teknik, vad ska man kunna resonera om och hur ska man kunna se olika kvaliteter i eller mellan resonemang?

I kunskapskraven för ämnena biologi, kemi, fysik och teknik står det att eleverna ska kunna utveckla och underbygga resonemang. Resonemangen ska med andra ord både utvecklas och underbyggas. Vad innebär det?
Om målet är att våra elever ska lära sig det så måste de ju under lektioner få träna på det. Som lärare ligger utmaningen i att planera lektioner med detta som mål. Vad kan vi ge våra elever för stöd, för verktyg i träningsfasen så att de tränas i och lär sig att resonera? Hur kan vi lärare träna oss i att planera för och bedöma elevernas resonemang? På centralkonferensen i NO- och teknik valde vi bl a att fokusera på just detta.

I grupper fick deltagarna i uppgift att arbeta med elevtexter i syfte att tillsammans med ämneskollegor vrida och vända på innebörden i “välutvecklade resonemang och väl underbyggda resonemang”. I kunskapskraven som vi utgick ifrån står det att resonemangen ska vara både utvecklade och underbyggda. Uppgiften bestod i att bedöma elevtexterna utifrån kunskapskravens E, C och A och därefter diskutera hur vi tränar eleverna i att utveckla och underbygga resonemangen, att utbyta ideér och erfarenheter.

Vi utgick från hur Skolverket presenterat innebörden i att utveckla ett resonemang i bedömningsanvisningarna till 2016 års nationella prov i NO. Där beskrivs utifrån vilka principer ett resonemang utvecklas. Man talar om att ett resonemang kan fördjupas och breddas.

Ett resonemang kan exempelvis fördjupas med hjälp av orden “det leder till”, det kan leda till” och “det kan i sin tur leda till”. Dessa sambandsord kan användas som ett skelett i uppbyggnaden av ett resonemang. Skolverket betonar vikten av att resonemangen ska hålla sig till naturvetenskapen, de ska vara korrekta och inte för allmänt hållna, se bild.

Att bredda ett resonemang är att resonera utifrån flera aspekter eller perspektiv. På samma sätt som orden “det leder till”, det kan leda till” och “det kan i sin tur leda till” kan användas för att fördjupa ett resonemang kan orden “å ena sidan” och “å andra sidan” användas för att bredda ett resonemang.

Grunden för att vi lärare ska kunna ge eleverna förutsättningar att att träna på att utveckla resonemang är ju att vi själva har definitionen klar för oss vad det innebär att utveckla ett resonemang och utifrån det planerar lektioner där eleverna får träna på att resonera och det var just detta som vi under konferensen tillsammans tränade på.

I kunskapskraven står ju även att resonemangen ska underbyggas. Vad innebär det då att underbygga ett resonemang och vilka verktyg kan vi ge till våra elever? Om vi använder samma strategi som ovan, att ge eleverna sambandsord som stöd för att bygga upp ett resonemang så är ord som “eftersom”, “för att” och “då” användbara för att underbygga ett resonemang. Ett exempel på hur ett resonemang skulle kunna börja är: “Fler och fler människor reser med flygplan “vilket leder till” större koldioxidutsläpp “eftersom…” som “i sin tur kan leda till” ökad växthuseffekt.

Dessa sambandsord är ju verkligen verktyg som vi lärare kan använda oss av då vi planerar undervisning med mål att eleverna ska utveckla förmågan att resonera utvecklat och underbyggt. Hur vi sedan skiljer på resonemang som är
– enkla och till viss del underbyggda
– utvecklade och relativt väl underbyggda
– välutvecklade och väl underbyggda
är något som vi måste fortsätta att träna på tillsammans med ämneskollegor.

Ett resultat av denna konferens är även att vi kikat på och kommit fram till ett förtydligande av den läsordningen i NO för åk 1-3. Där har vi försökt dela upp och förtydliga vissa områden närmare. Till exempel vad kring djurs och växters anpassningar till årstider samt livscykler vi gör i de olika årskurserna så att de tillsammans bildar en helhet av det centrala innehåll som ska behandlas i åk 1-3. Även andra punkter har förtydligats genom att tex ge förslag på vad man kan göra kring dem. Denna läsordning är har främst två syften, att främja likvärdighet inom kommunen samt att underlätta planeringsarbetet för undervisande lärare. Tanken är att vi gemensamt kan fylla på med mer förslag om bra undervisningstips inom respektive område. Det är dock viktigt i sammanhanget att påpeka att läsordningen som framtagits är ett förslag, och det är såklart ej tvingande på något vis att följa denna läsordning. Men många på konferensen tycktes dela uppfattningen att det är ett sätt för oss att utveckla undervisningen tillsammans. Den som är nyfiken på hur den mer detaljerade läsordningen ser ut hittar den i NO/teknik-mappen i GAFE där vi även successivt fyller på med annat gemensamt material. Har du tankar och önskemål om innehållet i mappen så hör av dig till oss.

Henrik Ek och Mariann Kuusivuori
KÖF NO/teknik

 

 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*