Digitalisering i slöjden – vad innebär det?

Från och med hösten 2018 kommer de tillägg som har gjorts i slöjdens kursplan börja gälla ”på riktigt”. Många kollegor har hört av sig och frågat vad det egentligen innebär.
Svår fråga tycker jag och det finns väl inte något entydigt svar. Jag måste, precis som ni, tolka läroplanen och tolkningar är, som alla vet, olika och beror till stor del på vad vi har med oss i bagaget.

Många av oss har redan börjat digitalisera delar av vår undervisning, framför allt när det gäller loggböckerna och inspirationsökning. Frågan är om detta räcker?

Mitt spontana svar på detta är nej, det räcker inte. Om man läser Skolverkets reviderade kommentarsmaterial till kursplanen i slöjd som publicerades i början av oktober, står det tydligt att bara digitalisering av loggböcker inte är tillräckligt.

Till exempel står det på sidorna 9 och 10 under rubriken Material:

I årskurserna 4–9 är materialens kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material ett område undervisningen ska behandla.//…// Eleverna, i årskurs 4–9, ska även arbeta med hur material kan kombineras med digital teknik. Digital teknik används i läro- och kursplaner som ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters material, redskap eller system, men kan också omfatta programvara. Digital teknik i kombination med material kan till exempel vara konduktiv tråd, dioder eller kretsar och elektronikkomponenter, medan exempelvis 3D-skrivare eller CNC-fräsar är verktyg eller redskap i slöjden.

Läser man kommentarsmaterialet blir det tydligt att vi måste ha lite mer än några iPads eller datorer i slöjden.

Som jag nämnde förut har många i kollegiet redan börjat digitalisera, men i många slöjdsalar har det av olika anledningar inte hänt så mycket. I mitt arbete som förstelärare har jag besökt många slöjdsalar.  Dessvärre är det många som inte ens har en dator eller projektor i klassrummet, eller skrivare, medan andra har 1-till-1 iPad, Smartboard, skrivare och 3D- skrivare.

Ojämlikheterna är stora och min förhoppning är att dessa ojämlikheter kommer att jämnas ut en del, i och med ändringarna i läroplanen. För detta kommer det att krävas resurser, inte bara i form av digitala redskap och verktyg, men även i form av kompetensutveckling för kollegorna som behöver det.

Som en början i utvecklingsarbetet kommer jag bjuda in slöjdkollegor minst två onsdagar under våren, för att tillsammans utveckla vår digitala kompetens och bli redo inför hösten.

/Marcella Astudillo, förstelärare i slöjd

 


GSFE(GAFE) i undervisningen

Varje termin, uppmanar jag mina elever i årskurs 7 att välja en bok, författare, land, vetenskapsman, stad, etc. som de har intresse för som de sedan måste förbereda en liten uppsats och en digital presentation om. Varje presentation pågår i ca. 20 minuter.

I år, när en av eleverna skulle presentera, märkte jag konstigt nog att han hade varken ett USB-minne, egen dator eller något medel med sig, då passade jag på att fråga om han har glömt bort sitt material, då svarade han att han hade allt som han behövde med sig för presentationen.

När det var dags för presentationen, gick han upp till den allmänna datorn i klassrummet, satte sig framför den, loggade in på sitt Google-konto och surfade till Google Drive där han öppnade han sin presentationsfil och började presentera för oss hur enkelt det var att använda Googles molntjänster eftersom allt låg online bakom ett konto och man behövde varken ett minne, en egen dator eller ett annat redskap så länge man har tillgång till Internet.

Jag tycker att det här är ett exempel på hur IT spelar en stor roll i vårt personliga och professionella liv; speciellt vid undervisning. Google är en av de stora aktörerna vars produkter används flitigt vid undervisningen. Produkter som Google Drive har även underlättat gemensam undervisning för oss lärare. I denna artikel skriver jag kort om de olika Google-verktygen som jag och mina elever använder oss av dagligen i undervisningen.

Blogger

BLOGGER är ett gratis verktyg som tillhandahålls av Google för att skapa bloggar. Vi kan använda dem för att möta olika utbildningsbehov, till exempel underlätta kommunikationen med eleverna eller deras föräldrar och informera dem om framstegen i klassen. De kan också användas för att posta lektioner.

Google Earth

Google Earth är ett kraftfullare verktyg än många tror. Den kan användas för att engagera eleverna i interaktiva aktiviteter som är relevanta för olika ämnen och läromedel såsom historia, miljö eller geografi.

Google Scholar

Google Scholar är en sökmotor som gör det enkelt att söka allmänt inom vetenskaplig litteratur. Kan användas som pålitliga källor av oss lärare och av våra elever när man söker fakta istället för allmänna sökningar.

Google Documents

Google dokument är ett molnbaserat ordbehandlingsprogram, där textfilen sparas på molnet. Om en elev skriver sitt arbete i Google Dokument kan han eller hon dela dokumentet med läraren för feedback. Man kan bolla en text fram och tillbaka utan att spara.

Användare kan importera Word-filer och konvertera dem, bjuda in andra till att samarbeta med dig i ett visst dokument genom att låta dem redigera eller översätta dokumentet till ett annat språk samt skicka det dokument till andra som en bilaga.

Google Forms

Google Formulär är ett enkätverktyg där man kan skapa enkäter och formulär som kan skickas via e-post eller publiceras online. Några exempel på hjälpsamma enkäter är formativ och summativ bedömning, anmälningsformulär till föräldramöten eller utvecklingssamtal eller för undersökningar i klassrummet.

Google Hangouts

Google Hangouts är en kommunikationsplattform som har utvecklats av Google och inkluderar snabbmeddelanden, videosamtal, SMS och IP-telefoni. Fördelen med Google Hangouts är att man inte behöver installera något program för att kunna kommunicera med andra.

Team Drive

Team Drive är ett gemensamt utrymme där grupper kan lagra sina filer och garanterar då att varje medlem i gruppen har den mest uppdaterade informationen. Filer på teamenheter tillhör ett team i stället för en enskild person.

Google Drawings

Du kan skapa en ritning med Google Teckningar/Ritningar och dela den med elever samt ge dem möjligheten att redigera via egna enheter, där de kan lägga till texter, kommentarer och olika former av originalteckning.

Google Sites

Google Sites används för att skapa en egen enkel webbsida. Som lärare kan du skapa en digital portfolio för varje elev, skyddad bakom ett lösenord, som tillåter honom/henne att offentliggöra sina skapelser och presentationer på dem.

YouTube

En viktig egenskap som YouTube tillhandahåller för lärare är YouTube EDU. Denna portal ger elever och lärare tillgång till ett brett utbud av pedagogiska videor. YouTube EDU erbjuder också tillgång till tusentals videofilmer från viktiga källor för undervisningen som National Geographic, TED och PBS.

Jabbar Ziadi
Kommunövergripande förstelärare i modersmål
Jabbar.ziadi@huddinge.se


Unikum till Huddinge? Då vill jag förekomma lite, känner jag…

I ett forum för legitimerade lärare dök denna matris upp i flödet i våras.

En matris över betyg

Läraren som lagt upp den undrade: ”Vilket terminsbetyg skulle ni ge denna elev?”

Matrisen är hämtad från Unikum och ifylld enligt deras policy. Grönt betyder självklart att hela kunskapskravet är uppnått. Gult betyder, ”på väg”.
För många av oss är svaret på lärarens fråga en självklarhet, enligt matrisen ovan ska eleven ha ett C i terminsbetyg. Inga konstigheter. Men det visar sig i diskussionstråden att många lärare har ”Unikumifierats” och absolut anser att eleven ska ha ett B i betyg då man i matrisen ser att eleven är på väg mot ett A. För att inte tala om alla föräldrar. De ser ju tydligt att deras barn presterar över betyget C.

Men det är så här vi ska fylla i, enligt Unikum.

Skolverket däremot, är tydliga; så länge ett kunskapskrav inte är uppfyllt i sin helhet ska inget markeras.

Att vi lärare har egna, icke officiella system, där vi kan göra markeringar som visar att eleven är på väg är inget problem. Det kan vi behöva för att komma ihåg och ha koll på eleverna, men att gå ut med det till elever och föräldrar KAN komma att öppna upp för onödig förvirring i leden…

Och nog är det lite fascinerande allt, att ett företag (här Unikum men det finns många fler) kan/får ha ett system som går emot skolverkets riktlinjer.

Agneta Höglund, Kommunövergripande förstelärare i musik


Språkutvecklande arbetssätt, hur och varför?

Ett av Huddinge kommuns prioriterade områden är språkutveckling. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag tror även för många av er. Men hur kan man då tänka i klassrumsnära situationer när det kommer till att systematiskt arbeta språkutvecklande, inte bara i ämnet svenska utan ämnesövergripande?

När jag får en ny elevgrupp så börjar alltid arbeta med ramen och att skapa en struktur i barngruppen. Då jag tillsammans med eleverna har fått ett bra arbetsklimat samt ett öppet och positivt förhållningssätt så har vi skapat en grund att utgå ifrån. Det är först då som jag kan påbörja kvalitativ undervisning. Varför säger jag detta? Jo, för jag tänker på samma sätt när det kommer till mitt arbete med språkutveckling. Hur ska eleverna kunna ta till sig ny kunskap om de inte förstår den?

Skolverket säger:

En god läsförståelse är central för att klara sig i ett komplext samhälle. Det är också en förutsättning för att kunna värna om de demokratiska värderingar och den värdegrund som samhället bygger på. För att kunna argumentera och delta i olika beslutsprocesser krävs både förmåga att kunna uttrycka sig, få andra att lyssna och att kritiskt läsa olika texter. Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter…

Att läsa och förstå, Skolverket 2016

Så hur undervisar vi i skolan för att få goda läsare? Som undervisande pedagog bör man alltid börja med baklängesplanering på samma sätt som man gör en ram när man får en ny elevgrupp. Baklängesplaneringen implementerades i form av LPP när Lgr 11 kom och det utmanade oss pedagoger att tydliggöra vår undervisning.

Både kunskapsöversiktens titel och definition av läsförståelse gör anspråk på flera ämnesdidaktiska ställningstaganden. Det innebär att varje lärare, oavsett vilket skolämne de undervisar i, behöver ställa sig fler frågor för att göra undervisningen tydlig.

Du bör till exempel fundera över vad du ska undervisa om, varför just det innehållet, vilka texter som skall användas samt varför, vilka är mottagarna, hur ska du undervisa och vad ska din undervisning leda till?

Mottagarna, i vårt fall eleverna, har även dom frågor som vi tydligt måste kunna ge svar på. Varför ska de läsa, varför just denna text, vem lär mig, vad ska jag använda det till, hur visar jag vad jag kan och hur blir jag bedömd?

Om en lärare ofta låter sina elever besvara frågor på en läst text, kommer eleverna troligtvis att uppfatta att det är läsförståelse. Om en annan lärare låter sina elever diskutera en text och också tillämpa det lästa i en autentisk lärsituation, kommer troligtvis de eleverna att uppfatta läsförståelse på ett helt annat sätt.

Läsning= avkodning * språkförståelse

Här är det ytterst viktigt med multipikationstecknet. För att få läsflyt, innehållsförståelse och en utvecklad läsförståelse så bör du ha fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap, alfabetisk avkodning, automatiserad avkodning i samspel med ett bra ordförråd, kunskap i språkstruktur samt hörförståelse.

Detta innebär att bara för ett en elev är god avkodare så har den inte automatisk en god läsförståelse och vise versa. Detta bör vi tänka på oavsett vilket ämne vi undervisar i.

Jag tjatar alltså om den goda läsaren för det är grunden till förståelse i övriga ämnen. Kommer en elev till NO-undervisningen, slöjden eller musiken så står den garanterat inför nya ord och begrepp. Begrepp som är grundläggande för förståelsen av det undervisande ämnets innehåll. Att då arbeta oavsett ämne med reciprok undervisning ger eleverna bättre förutsättning för förståelse.

Barbro Westlund har pratat mycket om denna undervisningsmetod och även Marie Trapp som presenterade läsfixarna genom En läsande klass. Arbetsmetoden utgår i princip från fyra moment:

1) förutspå
2) reda ut oklarheter
3) ställa frågor
4) sammanfatta

Momenten används alltså med fördel oavsett text och ämne. En annan metod är cirkelmodellen, som även det är ett praktiskt stöd i elevernas läs- och skrivförståelse. Här visar man eleverna olika strategier för hur man gör om man inte förstår ord, begrepp eller textinnehåll. Det blir lättare att få med sig ALLA elever om de är ordentligt förberedda. Arbetssättet tränar eleverna i att läsa, lyssna samt hitta och tolka ny information och slutligen kunna sammanfatta.

Cirkelmodellen i sin tur bygger på följande moment:
1) Bygga upp kunskap om ämnesområdet
2) Studera texter inom genren för att få förebilder
3) Skriva en gemensam text
4) Skriva en individuell text

Man bör alltså arbeta systematiskt med text, ord och begrepp oavsett vilket ämne man undervisar i. Ramen som jag pratade om tidigare, i språkundervisningen LPP kan i detta fall bli en bra ram för oss som undervisande lärare. På så vis tydliggör jag min undervisning, inte bara för elever och kollegor, men framförallt för mig själv.

Ovan nämnde jag två olika arbetsmetoder men jag är nyfiken på hur NI arbetar språkutvecklande! Detta skulle jag gärna ta del av så att jag kan sprida fler goda exempel och därmed tillsammans med er arbeta för en likvärdig skola här i vår fantastiska kommun.

Kontakta då gärna mig så kommer jag i egenskap av KÖF på studiebesök till just er skola.

Vid tangenterna
Amanda Carnlöf, kommunövergripande förstelärare i svenska