Språkutvecklande arbetssätt, hur och varför?

Ett av Huddinge kommuns prioriterade områden är språkutveckling. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag tror även för många av er. Men hur kan man då tänka i klassrumsnära situationer när det kommer till att systematiskt arbeta språkutvecklande, inte bara i ämnet svenska utan ämnesövergripande?

När jag får en ny elevgrupp så börjar alltid arbeta med ramen och att skapa en struktur i barngruppen. Då jag tillsammans med eleverna har fått ett bra arbetsklimat samt ett öppet och positivt förhållningssätt så har vi skapat en grund att utgå ifrån. Det är först då som jag kan påbörja kvalitativ undervisning. Varför säger jag detta? Jo, för jag tänker på samma sätt när det kommer till mitt arbete med språkutveckling. Hur ska eleverna kunna ta till sig ny kunskap om de inte förstår den?

Skolverket säger:

En god läsförståelse är central för att klara sig i ett komplext samhälle. Det är också en förutsättning för att kunna värna om de demokratiska värderingar och den värdegrund som samhället bygger på. För att kunna argumentera och delta i olika beslutsprocesser krävs både förmåga att kunna uttrycka sig, få andra att lyssna och att kritiskt läsa olika texter. Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter…

Att läsa och förstå, Skolverket 2016

Så hur undervisar vi i skolan för att få goda läsare? Som undervisande pedagog bör man alltid börja med baklängesplanering på samma sätt som man gör en ram när man får en ny elevgrupp. Baklängesplaneringen implementerades i form av LPP när Lgr 11 kom och det utmanade oss pedagoger att tydliggöra vår undervisning.

Både kunskapsöversiktens titel och definition av läsförståelse gör anspråk på flera ämnesdidaktiska ställningstaganden. Det innebär att varje lärare, oavsett vilket skolämne de undervisar i, behöver ställa sig fler frågor för att göra undervisningen tydlig.

Du bör till exempel fundera över vad du ska undervisa om, varför just det innehållet, vilka texter som skall användas samt varför, vilka är mottagarna, hur ska du undervisa och vad ska din undervisning leda till?

Mottagarna, i vårt fall eleverna, har även dom frågor som vi tydligt måste kunna ge svar på. Varför ska de läsa, varför just denna text, vem lär mig, vad ska jag använda det till, hur visar jag vad jag kan och hur blir jag bedömd?

Om en lärare ofta låter sina elever besvara frågor på en läst text, kommer eleverna troligtvis att uppfatta att det är läsförståelse. Om en annan lärare låter sina elever diskutera en text och också tillämpa det lästa i en autentisk lärsituation, kommer troligtvis de eleverna att uppfatta läsförståelse på ett helt annat sätt.

Läsning= avkodning * språkförståelse

Här är det ytterst viktigt med multipikationstecknet. För att få läsflyt, innehållsförståelse och en utvecklad läsförståelse så bör du ha fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap, alfabetisk avkodning, automatiserad avkodning i samspel med ett bra ordförråd, kunskap i språkstruktur samt hörförståelse.

Detta innebär att bara för ett en elev är god avkodare så har den inte automatisk en god läsförståelse och vise versa. Detta bör vi tänka på oavsett vilket ämne vi undervisar i.

Jag tjatar alltså om den goda läsaren för det är grunden till förståelse i övriga ämnen. Kommer en elev till NO-undervisningen, slöjden eller musiken så står den garanterat inför nya ord och begrepp. Begrepp som är grundläggande för förståelsen av det undervisande ämnets innehåll. Att då arbeta oavsett ämne med reciprok undervisning ger eleverna bättre förutsättning för förståelse.

Barbro Westlund har pratat mycket om denna undervisningsmetod och även Marie Trapp som presenterade läsfixarna genom En läsande klass. Arbetsmetoden utgår i princip från fyra moment:

1) förutspå
2) reda ut oklarheter
3) ställa frågor
4) sammanfatta

Momenten används alltså med fördel oavsett text och ämne. En annan metod är cirkelmodellen, som även det är ett praktiskt stöd i elevernas läs- och skrivförståelse. Här visar man eleverna olika strategier för hur man gör om man inte förstår ord, begrepp eller textinnehåll. Det blir lättare att få med sig ALLA elever om de är ordentligt förberedda. Arbetssättet tränar eleverna i att läsa, lyssna samt hitta och tolka ny information och slutligen kunna sammanfatta.

Cirkelmodellen i sin tur bygger på följande moment:
1) Bygga upp kunskap om ämnesområdet
2) Studera texter inom genren för att få förebilder
3) Skriva en gemensam text
4) Skriva en individuell text

Man bör alltså arbeta systematiskt med text, ord och begrepp oavsett vilket ämne man undervisar i. Ramen som jag pratade om tidigare, i språkundervisningen LPP kan i detta fall bli en bra ram för oss som undervisande lärare. På så vis tydliggör jag min undervisning, inte bara för elever och kollegor, men framförallt för mig själv.

Ovan nämnde jag två olika arbetsmetoder men jag är nyfiken på hur NI arbetar språkutvecklande! Detta skulle jag gärna ta del av så att jag kan sprida fler goda exempel och därmed tillsammans med er arbeta för en likvärdig skola här i vår fantastiska kommun.

Kontakta då gärna mig så kommer jag i egenskap av KÖF på studiebesök till just er skola.

Vid tangenterna
Amanda Carnlöf, kommunövergripande förstelärare i svenska

 

2 kommentarer

Kommentarrubrik

Michaela Sti

Michaela Sti

Många kloka tankar och så bra preciserat i ditt inlägg!

Svara

Kommentarrubrik

Sandra Grängstedt Mbalire

Sandra Grängstedt Mbalire

Håller helt med om det du säger kring läsförståelse. Har inte riktigt förstått det här med att enbart svara på frågor till en text och dessa böcker som det står läsförståelse på. Missförstå mig rätt, visst kan man använda detta men då i kombination med RT, TSI, CORI eller för den delen cirkelmodellen. Så kul att få ta del av ditt sätt att undervisa i läsförståelse och läsa om dina reflektioner kring språkutvecklande arbetssätt!

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*