Digitalisering i slöjden – vad innebär det?

Från och med hösten 2018 kommer de tillägg som har gjorts i slöjdens kursplan börja gälla ”på riktigt”. Många kollegor har hört av sig och frågat vad det egentligen innebär.
Svår fråga tycker jag och det finns väl inte något entydigt svar. Jag måste, precis som ni, tolka läroplanen och tolkningar är, som alla vet, olika och beror till stor del på vad vi har med oss i bagaget.

Många av oss har redan börjat digitalisera delar av vår undervisning, framför allt när det gäller loggböckerna och inspirationsökning. Frågan är om detta räcker?

Mitt spontana svar på detta är nej, det räcker inte. Om man läser Skolverkets reviderade kommentarsmaterial till kursplanen i slöjd som publicerades i början av oktober, står det tydligt att bara digitalisering av loggböcker inte är tillräckligt.

Till exempel står det på sidorna 9 och 10 under rubriken Material:

I årskurserna 4–9 är materialens kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material ett område undervisningen ska behandla.//…// Eleverna, i årskurs 4–9, ska även arbeta med hur material kan kombineras med digital teknik. Digital teknik används i läro- och kursplaner som ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters material, redskap eller system, men kan också omfatta programvara. Digital teknik i kombination med material kan till exempel vara konduktiv tråd, dioder eller kretsar och elektronikkomponenter, medan exempelvis 3D-skrivare eller CNC-fräsar är verktyg eller redskap i slöjden.

Läser man kommentarsmaterialet blir det tydligt att vi måste ha lite mer än några iPads eller datorer i slöjden.

Som jag nämnde förut har många i kollegiet redan börjat digitalisera, men i många slöjdsalar har det av olika anledningar inte hänt så mycket. I mitt arbete som förstelärare har jag besökt många slöjdsalar.  Dessvärre är det många som inte ens har en dator eller projektor i klassrummet, eller skrivare, medan andra har 1-till-1 iPad, Smartboard, skrivare och 3D- skrivare.

Ojämlikheterna är stora och min förhoppning är att dessa ojämlikheter kommer att jämnas ut en del, i och med ändringarna i läroplanen. För detta kommer det att krävas resurser, inte bara i form av digitala redskap och verktyg, men även i form av kompetensutveckling för kollegorna som behöver det.

Som en början i utvecklingsarbetet kommer jag bjuda in slöjdkollegor minst två onsdagar under våren, för att tillsammans utveckla vår digitala kompetens och bli redo inför hösten.

/Marcella Astudillo, förstelärare i slöjd

 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*