Stora klasser- hur hinner man med?

Med denna enorma inflyttning som sker i Huddinge har skolorna blivit överfulla, i alla fall i de centrala delarna där jag arbetar. Från när jag började arbeta som lärare, för nästan 20 år sedan, har klasstorlekarna ökat från ca 25 till över 30 elever. Själv har jag i nuläget 32 elever i en årskurs fyra.

Elever är olika och har skiftande behov, och att känna sig sedd har vi alla behov av. Men hur hinner man med att ge alla elever vad de behöver, att ha tid att lyssna, hjälpa till att lösa konflikter och allt annat som eleverna har behov av? Med den traditionella undervisningen är det näst intill omöjligt.

Vi måste se över vårt arbetssätt och utforma undervisningen så att den blir så bred som möjligt för att passa alla elever vi har i klassrummet. Vi måste också få alla elever aktiva och delaktiga i sitt eget lärande, så de vet vad de kan och vart de är på väg. Dessutom ska vi bedöma elevernas kunskaper och sätta rättssäkra betyg från åk 6. Inte lätt att hinna notera elevernas kunskapsutveckling när klasserna är så stora. Så hur gör vi?

Kooperativt lärande

För snart två år sedan gick jag en workshop i kooperativt lärande och blev helt frälst. Här fanns en metod med olika strukturer och ett förhållningssätt att hantera stora grupper för att få alla elever aktiva under lektionerna. Elever som annars sitter passiva under genomgånger och diskussioner blir med detta arbetssätt aktiva i sitt eget lärande. Aktiviteten i klassrummet ligger hos eleverna och läraren har en mer ”passiv” roll. Att få möjlighet att sätta ord på sina tankar och kunskaper gör att eleverna utvecklas på ett helt annat sätt en tidigare. Dessutom får jag som lärare möjlighet att lyssna på elevernas reflektioner till mycket större del.

Med det kooperativa arbetssättet används också eleverna som läranderesurser för varandra och lär av varandra, vilket gör att de får sätta ord på sitt eget kunnande och samtidigt lära av andra. Eleverna tränas att samarbeta med varandra och upptäcker att de finns stora vinster i att samarbetet i gruppen fungerar.

Jag tror att det kooperativa arbetssättet har kommit för att stanna, dock med viss utveckling och anpassning så klart. Att få alla elever i dessa stora klasser aktiva och ägare av sin egen kunskapsutveckling i samarbete med andra klasskompisar är det enda sättet att arbeta anser jag.

 

Lotta Kilander, Kommunövergripande förstelärare i SO

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*