Sakernas tillstånd och brist på vakuum

Sedan Lgr 11 infördes har estetiska ämnen i gymnasiet gått från att ha varit ett obligatoriskt kärnämne, estetisk verksamhet, till att ha blivit något som kan väljas inom elevens individuella val. Samtidigt har meritpoäng införts vilket har medfört att elever har valt strategiskt, de har valt bort estetiska ämnen till förmån för meriterande ämnen. Sammantaget har det här bidragit till att färre elever har haft estetiska ämnen på gymnasiet. Det har i sin tur lett till att vissa skolor lagt ned de estetiska kurserna. Parallellt har estetiska programmets elevunderlag minskat.

Skolorna tystnar. Utställningar, dans-, teater- och musikframträdanden minskar vilket gör att eleverna i allt mindre utsträckning kommer i kontakt med dessa uttryck. De estetiska ämnena har blivit alltmer marginaliserade!

Budskapet har varit tydligt, estetiska ämnen är mindre viktiga och kanske har konsekvenserna sipprat ner till grundskolan och även påverkat samhället i övrigt. Är det något vi har märkt när det gäller tilldelning av resurser i skolan, elevernas inställning i klassrummet, föräldrarnas bristande fokus på estetiska ämnen under utvecklingssamtalet?

Nu tycks dock en vändning vara på väg för samtidigt har andra signaler kommit från regeringens sida som handlar om en stolthet över det svenska design- och musikundret. En vilja till att stötta och uppmuntra den oväntade tillväxtsektorn, design- och musikindustrin, har uttryckts. På senare tid talas det också om det svenska spel-undret. Är det verkligen fråga om under? Kommer framgångarna ur ett vakuum? Kan det vara så att Kulturskolan, Estetiska programmet och Elevens val med estetiska profiler i grundskolan, tillsammans har utgjort plantskola? Är det inte sant att framtiden börjar i skolan?

I och med Miljöpartiets förslag till att återinföra estetiska ämnen som obligatoriska på samtliga program har Gymnasieutredningen ”En skola för alla” utrett frågan och kommit fram till att mycket talar för förslaget. Man hänvisar bl.a till forskaren Professor Anne Bamford som visar på att estetiska ämnen har en stark ställning bland de länder som toppar utbildningsrankningen. Hennes sammanställning av relevant forskning visar bl.a. att estetiska och konstnärliga uttryck påverkar elevers lärande.

Ett problem som Gymnasieutredningen pekar på är konkurrensen om ämnestid på gymnasiet och svårigheten att minska ett obligatoriskt ämnes tid. Använd den fantastiska norska uppfinningen osthyveln till det!

Under tiden sedan Lgr 11 infördes har Centerpartiet och Liberalerna tänkt om, även de är nu för Miljöpartiets förslag och därmed finns en chans till majoritet i Riksdagen. Om förslaget blir verklighet kan reformen genomföras tidigast 2018.

Forskaren Dylan Wiliam inledde sin föreläsning i Norrtälje september 2015 med att med eftertryck tala om att de estetiska ämnena är viktigare än någonsin. Han kopplade dem till den nya typen av företag som kommer, med exempel som Google, Spotify och Facebook. Innovationsförmåga, entreprenörskap och kreativitet är något som eleverna har möjlighet att utveckla inom bild, musik, dans och teater. I Sverige har vi även ämnet slöjd som kan räknas hit.

Inom näringslivet är kreativitet och problemlösningsförmåga efterfrågat och stat och kommun hoppas på nästa stora uppfinning och nästa stora entreprenör som ska trygga landets framtid. Ja, ge oss tid!

Varje lärare som undervisar i Bild på grundskolan når ut till mellan låt säga 20-400 elever! Vi är viktiga, vi måste stärka bildämnet!

Ett litet steg på vägen är våra centrala konferenser och workshops i Bild! Nu har vi tagit ytterligare ett litet steg. Vi har börjat med workshops i Bild för åk 1-3 inklusive fritids. Premiären gick av stapeln den 21 februari med en inspirerande träff där deltagarna generöst delade med sig av lektionstips och annat utifrån det centrala innehållet i kursplanen och bildämnets syfte.
Vår nästa träff planeras till ht-17 med en workshop vars syfte är att prova på, diskutera och planera ett lektionsupplägg. Håll utkik efter inbjudan här på pedagoghuddinge.se!

Låt undrens tid vara förbi! Vi behöver reell tid! Och en osthyvel till gymnasiet!

Varma hälsningar

Yvonne Sonstrand
Kommunövergripande förstelärare i Bild


Vad vi gör när vi har workshops i Bild

Jag har fått frågan ”Vad gör ni på Bild-workshopsen, egentligen?”

Eftersom vi har flera nyanställda i kommunen och många som velat men inte har kunnat delta på workshops i Bild, är det dags att informera om vad vi gör och kanske det här är rätt forum för det. Många av de exempel som nämns finns på Bild-Drive här på pedagoghuddinge.se

Workshopsen kan delas in i tre olika kategorier, alla med kollegialt lärande och en önskan om att utveckla undervisningen som grundidé. Till kategori ett hör ett antal träffar där vi har delat med oss av lektionsupplägg och elevexempel, oftast med fokus på digitala tekniker. Senast var i juni då vi hade en fantastiskt inspirerande heldag! Vi var en ganska stor skara som generöst delade med oss från vår undervisning. Här kommer några exempel på vad vi fick ta del av:

  • Det visades filmer med flera olika teman producerade i Imovie; t.ex. reklamfilm, instruktionsfilm (hur man lagar pannkakor), filmtrailer, parodi på TV-serie och konstfilm. Vi konstaterade att skapa och kommunicera i film kan öka inkluderingen och är även positivt när det gäller pojkarnas resultat.
  • Vi fick se flera exempel på animeringar i Stopmotion; några med scenrum byggda i collageteknik på kartong och figurer i plastelina med manuset skrivet på svenska-lektionerna. Andra elever hade tecknat och målat, några elever hade gjort reklamfilm där de hade animerat readymades i Stopmotion.
  • Photofilter, bildredigeringsprogrammet som ingår i programpaketet i våra datorer, används av en kollega bland annat till att skapa rum i enpunktsperspektiv och till en reklamuppgift. Programmet har utvecklats och liknar alltmer Photoshop!
  • En kollega visade hur man i appen Kahoot (frågesport) på ett roligt sätt kan arbeta formativt genom att inför ett arbetsområde testa förkunskaperna i t.ex konsthistoria.
  • Masterchef Junior är inspirationskällan till nästa exempel: Eleverna lägger upp sin mat fint på tallrikar, tallrikarna fotas och ställs ut. Sedan görs en omröstning med motivering. Därefter ska eleverna utvärdera motiveringarna!
  • I Gafe kan man arbeta formativt med bildanalys. Som lärare kan du se när eleverna skriver och du kan ge kommentarer under tiden. Vi fick också veta att i Gafe finns det numera ett tillägg, Pixlr, ett bildredigeringsprogram som man kan klicka fram när man är inne i Google Dokument. I Gafe finns det också möjligheter att arbeta med Portfoliometodik, eleven sparar skisser och arbeten som delas med läraren.

Till kategori två hör de workshops där vi följer en lektionsplanering genom att inta elevens position. Vid ett tillfälle arbetade vi med tema ”En känsla” och stillbilder i Imovie. På Huddinge visar förra året gjorde vi en bildanalys-uppgift genom att bygga scenrum i kartong och papper för att animera i stopmotion. Det blir ytterligare en workshop i samma anda under årets Huddinge visar.

Den tredje kategorin av workshops innebär att vi utifrån ett ”Undervisningspaket” skapar ett arbetsområde som vi genomför i klassrummen och sedan utvärderar. Elevresultaten diskuterar, analyserar och bedömer vi tillsammans. Utifrån analysen kan vi fundera på hur vi ska förbättra undervisningen. Det här blir ett slags ”Huddingeprov i Bild” som har till syfte att öka likvärdigheten i Huddinge kommun.

Det här var ett litet axplock från workshopsen i Bild.

Varmt välkommen till nästa workshop, då fortsätter det kollegiala lärandet med fokus på språkutveckling!

/Yvonne Sonstrand
KÖF i Bild


Om vådan av att blogga, inkludering och krossade bananer

Jag är ingen bloggare och jag känner mig obekväm. Jag vet inte vad som känns värst, om det är att ingen kommer att läsa bloggen eller om det kanske är att några faktiskt kommer att läsa den, eller, att det enda spår jag lämnar på nätet kommer att vara till en halvmedioker blogg. Samtidigt kan jag känna mig lite trygg i att bloggens målgrupp är mina bildkollegor och eftersom jag känner de flesta vet jag att det är kloka, kunniga och empatiska personer med erfarenhet av formativt tänkande. Så kära kollegor, om jag är fel ute, ge mig en hint om hur jag ska komma vidare! Syftet med bloggen; det är att i den lätta bloggens form lite grann informera, inspirera och ge tips inom bildområdet.

Yvonne Sonstrand heter jag bakom denna bildblogg, jag arbetar sedan 18 år deltid som bildlärare på Kvarnbergsskolan i Huddinge och, det låter som en klyscha, jag brinner för mitt jobb, inte alltid men oftast. Det ingår i mitt uppdrag, som kommunövergripande förstelärare (KÖF) i Bild, att blogga.

Idag hade vi (KÖF) en heldag tillsammans med IKT-pedagoger och skolstödenheten, temat var inkluderande lärmiljöer. Mycket lärorikt och inspirerande! På en central konferens i Bild för ett år sedan pratade vi om inkludering, att vi i stället för att tänka att eleven ska anpassa sig till skolan, anpassa skolan sig till eleven. Idag pratade vi bland annat om hur viktigt att det är att den fysiska miljön anpassas till elever med olika svårigheter.

Så nästa gång jag går in i bildsalen ska jag studera den med nya ögon. Jag ska knäa och fråga mig hur ser rummet ut ur en elevs perspektiv? Kanske ser jag eller hör jag dåligt. Kanske är det svårt att koncentrera sig. Finns där saker som tar onödig uppmärksamhet och distraherar? Är salen harmonisk? Har den en lugn färgsättning, är ljuset lagom starkt? Och akustiken, hur är det med den? Behöver stolarna ljuddämpare eller kanske dörren? Vet jag var jag ska sitta och vart jag ska titta för att ta reda på syftet med lektionen och arbetsgången?

Sedan ska jag studera flödet för att se om det finns en logik i hur eleverna rör sig i bildsalen, har materialet placerats på rätt plats och i rätt ordning i förhållande till flödet eller blir det trafikstockning på vissa ställen? Tänka på flödet i livsmedelsbutiken, det leder oss omärkligt framåt mot kassorna via olika inspirerande blickfång, lockpriser och, såklart, mjölken längst bort. Tack vare flödet krockar vi inte med andra och vi tar de ömtåliga varorna först så de hamnar sist på bandet och inte blir krossade under resten.

Kan jag styra flödet i bildsalen genom att möblera om och kanske ställa fram materialet annorlunda, låta eleverna hjälpa till att dela ut material, eller själv placera materialet på elevernas bänkar i förväg? Kan jag placera ut inspirerande bilder på en del platser och fakta med kunskapskrav och bedömningskriterier på andra så att eleverna omärkligt hämtar in kunskaper i förbifarten? När eleverna passerar utgången har alla elever oavsett förutsättningar fått med sig nya kunskaper, och precis som i livsmedelsbutiken, alltid lite mer än de tänkt sig och vi har undvikit krossade bananer.

Det vi gör är betydelsefullt!

kofbloggen

 

/Yvonne Sonstrand, KÖF i bild